|   816   0     1
  Familjen

Pappa är inne och sätter upp stämplar och vi sitter i husvagnen och leker. Najs!
Vi hittade några av barnen såhär på morgonkvisten, härligt! Den här lillkillen har vi känt sedan han var tre. Hans iver att hjälpa till har alltid resulterat i hyllor som ramlar och stämplar överallt, haha. Väldigt aktiv, men jättego.

Jag vet inte varför, men jag blir alltid lektant på mässorna :) Jag älskar barn och det bara faller sig naturligt. Chase har en storasyster som heter Robyn som älskade Noëlle förra året när hon var liten, vi får se hur de kommer överens i år när Noëlle har en egen vilja, hoho. Vi måste bara hitta henne.

Noëlles ”tvilling”, en liten tjej som fyller år en dag efter N kommer att vara i samma rum som också, de kommer nog få himla roligt ihop om nåt år.

Gud vad härligt det är att göra mässor igen! Vi älskar det här livet :)


Noëlle sitter stum av fascination när Chase leker med hennes tågbana

 816   0     1
  
Reklam
  |   727   0     10
  Arbete | Husvagnsliv

Vi försökte vara jättesmarta igår. Vi valde den bro vi trodde skulle vara mest full. Jo tjena, inte en jävel ville åka till Detroit igår.
Vi kom fram till luckan och gav honom våra pass och svarade diplomatiskt på en massa frågor. Han vinkade till sig ett par gubbar och bad Greg visa dem insidan.
De gick in i vardagsrummet där det låg kattmat överallt samt en kattlåda. De kom ut kvickare än kvickast och jag pustade ut…tills gubben i luckan sade att vi hade blivit utvalda till en ”random check”.
Fan vad bullshit. Så går det inte till, vi har råkat ut för det förut. De hade de inte gått in först för att sen skicka iväg oss. Men ändå.

Vi fick åka till sidan och gå in med alla kriminella som de inte vill släppa in. Och invandrare. Typ. Jag var rätt stressad, inte för att vi har något olagligt, men för att vi antagligen skulle behöva fylla i tusen miljoner papper och deklarera alla stämplar. Vi hade inte behövt betala något, men ändå.
Vi fick ge dem nycklarna till bilen så att de kunde gå igenom allting medan vi gick in. Det känns inte sådär jättekul att ha folk gå igenom ens hem när man inte är med.
Jag höll ett öga utåt hela tiden men såg aldrig några slide-outs åka ut eller stegar komma ner, så jag tror faktiskt inte att de gick in igen.

Till slut fick vi våra papper och fick åka. JUUBEL! Vårt sista roadblock. Vi har green-cards, vi är förbi gränsen. Woohoo!


Såhär sexigt är det vid gränsen…


När vi kom fram fick Greg börja producera stämplar eftersom vi ska släppa åtta nya stämplar i helgen

 727   0     10
  
  |   489   0     3
  Arbete

Det kanske märks på bloggen att vi är lite upptagna med annat, hoho. Vi ska som sagt på mässa om några dagar och vi har ingen vettig display.
Vi brukade köra med gridwall (typ metallrutnät med metallkrokar à la supertungt) vilket vi fick prioritera bort nu när vikten är av större vikt.
Jättebra. Så vi hade lite idéer.

Först skulle vi köpa kardborretyg och hänga på metallställning… Det gick inte så bra, det stretchade ut och krokjävlarna ramlade av. Ja, alltså, både så att krokarna ramlade av kardborret och kardborret ramlade av krokarna. En jävla röra och det ramlade stämplar i golvet var 30:e sekund. Jag skrattade så att tårarna sprutade när jag såg oss framför mig på mässan med ett kluns i golvet var 30 sekund från stämplar som ramlade. Maken kunde absolut inte förstå varför jag skrattade.

Stryka den idén. Förstärkna kardborren? Okej, limma på den på masonitskivor. Förstärka kardborren på krokarna? Okej, superlim!
Så långt har vi kommit nu och vi har typ en dag på oss före mässan. Och vi har inte ens provat den här idén än.
”Hujedamig” som Emil skulle ha sagt.

I dagarna fyra har vi hållit på att limma på kvällarna… Sen måste allt undan fort som tusan på morgonen innan Lilla N får tag på det.

Nu är allt färdiglimmat iallafall. Helst ska vi lyckas hänga undan allt i garderoben, om den idén fungerar. Och helst hänga stämplarna, men det kommer vi inte heller hinna, utan det blir säkert under uppsättningen på fredag.

Hoho. Även om det inte fungerar så kvalar det iallafall in viktmässigt… Sen vi får vi väl hälla alla stämplar på golvet så får folk rota runt. Jaja, det löser sig.

Jag ska svara på lite frågor och stämpelmakeriet som ni ställt, jag måste bara få lite tid.

 489   0     3
  
  |   445   0     1
  Arbete | Husvagnsliv

Sedan vårt sista försök att få ut husvagnen har vi varit lite oroliga att vi inte skulle få ut den tills vi ska åka. Idag hade det varit uppehåll i 1,5 dagar och vi hörde att det skulle regna på eftermiddagen så vi gav det en chans.
Med brädor under truckens bakdäck och lite tur fick vi ut husvagnen! Woohoo.

Vi valde en annan campingplats som har grus så att vi får ut den imorgon när vi åker. Vi åker imorgon istället för onsdag eftersom jag är lite orolig inför gränskorsningen och vill ha ett par extra dagar ifall det behövs.

I helgen är det mässa i Fort Wayne, IN. Där är de väldigt kristna, så vi har beställt många stämplar med kors och kyrkor. Haha.
Sist vi var där kom det ingen förrän vid 13-tiden på söndagen. Vi fattade inte alls varför det var helt dött hela morgonen tills någon förklarade att alla var i kyrkan.

 445   0     1
  
Reklam
  |   818   0     10
  Familjen

Igår var vi på middag  hos sväronen. Maken talade om för dem att de inte skulle komma ner den 2 januari. Att det inte hjälpte oss något och att de lika gärna kan komma och hälsa på den 11 februari när vi har en mässa på andra sidan Florida (som de är mer vana vid).
Det tyckte svärfar var en bra idé.

 818   0     10
  
  |   541   0     5
  Familjen

Det började med katterna. Lilla N var arg eller ledsen och ibland är katterna det enda som kan få henne på bra humör. Båda katterna låg på sängen så vi satte oss där också. Lucy blev inte så förtjust över vår ankomst utan beslutade sig för att hoppa ned.
Lilla N började gråta och säga ”twå” och peka på Lucy. Jag tänkte inte så mycket mer på det.

Nästa dag var maken och Noëlle uppe på sängen med en av katterna. Den andra hoppade upp. ”Twå” säger hon igen och pekar på den som anlänt.

Maken och jag pratade lite om det, men var lite osäkra på om det var ett ord hon associerade med katterna eftersom vi ofta säger att vi har två katter.

De senaste dagarna har det dock hänt med andra objekt och olika objekt, inte nödvändigtvis identiska. Idag i lekparken pekade hon på två hundar och sade ”twå”, hon pekade på två gung-dinosaurier och sade ”twå”.  Sen gick vi till en bur där de har två fasaner, vi såg bara den ena. Plötsligt landade en annan, liten fågel bredvid den stora och hon sade ”twå”.

Man hör ofta att ”min 18-månaders kan räkna till tio” eller ”min treåring kan räkna till 50”, men det betyder inte nödvändigtvis att barnen förstår antal. De kan upprepa ord och minnas/recitera dem i rätt ordning bara.

Jag har absolut inte drillat siffror eller antal med Noëlle. Jag försöker inkorporera räkning i vardagen, men inte mer än så.
Idag provade jag med bollar för att se om hon förstod. Jag bad henne ”ge mamma en boll” och hon gav mig en boll. Sen bad jag henne ge mig två bollar, vilket hon gjorde.

Det verkar tidigt från det jag har läst, men jag är inte säker på om ”twå” betyder att det är flera i hennes värld, eller om hon verkligen förstår antalet två. Jag måste nog undersöka lite till, men häftigt är det.

 541   0     5
  
  |   535   0     7
  Vardag

När vi var i Sverige köpte vi ju en Brio dubbelvagn…och nu får jag veta att Bugaboo kommit ut med en dubbelvagn. Seriöst. Hur kunde jag missa det?
Vi älskar vår Bugaboo Cameleon och hade gett vad som helst för en dubbelvagn. Smidig att bara sätta på bilstolen på och allt. *snyft*
Greg tycker att vi ska köpa en och sälja den andra. Lite surt att man inte kan använda delar från den första på tvåan, men ändå. Lätt värt det.

Gah, vad ska vi göra?

 535   0     7
  
  |   449   0     1
  Foto & Film | Husvagnsliv

Några har ju varit lite nyfikna på hur man hakar fast ett sånt här ekipage, och såhär sitter den fast.
Den kallas 5th-wheel eftersom den blir som ett 5:e (eller 7:e i vårt fall) hjul på trucken.

Det här är mycket stabilare än en husvagn som man drar efter.
På motorvägen i USA är oftast minsta hastighet 90 km/h, och det måste alla följa. Så vi måste köra minst 90 alltså.

[videofyme id=”282216″ width=”480″ height=”270″]

 449   0     1
  
  |   544   0     5
  Familjen

Edit: Nu går det att kommentera, vet inte varför det var avstängt.
Edit 2: Men jävla skitdator, hela inlägget jag skrev försvann igår. Har försökt återskapa så gott det går.
Edit 3: Missa inte Noëlles psalmsång i inlägget under.

Idag fyller vårt lilla hjärta 18 månader. Ett och ett halvt år. Det är inte klokt. Det känns som igår jag fick henne på mitt bröst. Det här har varit det bästa 1,5 åren i mitt liv. Hon utvecklas till sin alldeles egna lilla person. Hon har fortfarande kvar de karaktärsdrag hon hade som liten, hon är alltid den som hörs mest, hon talar om vad hon vill (och inte vill!), hon är smart och omtänksam.

Ord Noëlle använder vid 18 månader:
Pasta | gurt (yoghurt) | watt (vatten/water) | shish (fish) | mat (mat/tomat) | korv | jus (juice) | cheese | fot | boot | shoe | kacka (jacka) | käcke (täcke) | bye | hi | thanks | hej | tack | blä | ka (fågel) | katt/mjau | två | blöja | glass | godis | cookie | ba (boll) | gott | ba (banan) | nej | no | majs | bajs | mera | bebis | dansa (musik) | buss | boys | tittu (tittut) | mamma | pappa | woof | kuckeliku | mu | ihihihi (gnägg) | bil | kast (kasta) | pretty | nice | båt | söta | bort | kocka | glas

Saker Noëlle gör vid 18 månader:
– Om pappa bär henne och tittar åt ett annat håll lägger hon en hand på varje kind och vrider hans ansikte mot sig.
– Bygger Duplo.
– Klättrar överallt.
– Hon tar våra händer och styr de dit hon vill, t.ex. för att klappa katterna på morgonen eller för att göra sten, sax, påse om disken vid matbordet.
– Hon äter plockmat med gaffel.
– Hon älskar att titta på Emil i Lönneberga.
– På morgonen när hon tycker att det är dags att gå upp ger hon pappa hans glasögon och jag får ofta en smutsig strumpa eller tröja, det hon kommer åt.
– Hon älskar att hitta skräp och deklarera högt ”kast” och vill att jag öppnar skåpet till sophinken.
– Hon älskar att doppa mat i ketchup, vad det än är.
– Hon applåderar fortfarande åt sig själv när hon gör något (som hon tycker är) bra. Hoppas du alltid kommer att applådera dig själv, älskling.

Det är så himla häftigt det här med tvåspråkigheten. Hon förstår båda språken lika bra och kan följa tvåstegsinstruktioner på båda språken. Hennes vokabulär är nog 50/50, kanske lite mer svenska. Det häftigaste är att hon redan översätter själv. Om det är ett ord som hon behärskar bättre på det ena språket översätter hon till det.
Om jag säger t.ex: ”Vill du ha en bit ost?” Då nickar hon och säger ”cheese”. Så jäkla häftigt!

Min älskade lilla dotter. Jag älskar att få vara del av din värld, ta del av din upptäckarglädje, få återuppleva livet genom dina ögon. Du förgyller min dag ♥

 544   0     5
  
  |   613   0     8
  Familjen | Foto & Film

Sicken tur att vi tittar på Emil. Tack vare Emil kan två pastafarians (eller ateister) uppfostra en äkta, kristen dotter.
Se vilken inlevelse hon sjunger med psalmen. Hon tar i för kung och fosterland. Och knäppa händerna kan hon göra också.

Den här skönsången får vi höra i bilen också, när Noëlle ser på Emil.
Är det inte fantastiskt? Haha 😉

[videofyme id=”281793″ width=”480″ height=”270″]

 613   0     8