|   894   0     8
  Familjen | Tyckmycken | Vardag

Kl. 06.00 på morgonen:

”Mamma…?”
”Mmm?”
”Jag tycker om dig.”
”Jag tycker om dig också. Klockan är mitt i natten och du måste sova en stund till.”
”Jag vet.”
Så somnade vi om en timme till.

Vad gjorde jag innan jag fick barn? Vad gjorde mig glad och lycklig? Jag vet inte.
Som de säger – det finns inga människor som har så svårt att förstå sig på varandra som människor som väljer att skaffa barn och de som väljer att inte skaffa barn. Det måste vara så, för jag begriper inte alls hur man kan välja att inte skaffa barn. De är meningen med livet. Plain and simple ♥ Små varma kroppar som kramas, små röster som säger ”jag älskar dig”, syskon som älskar varandra, fina teckningar, alltså…ja. Underbart.

”Håll fast vid de små sakerna, för en dag kommer du märka att de var de stora sakerna.”

0
 894   0     8

8 svar på Det lilla i livet

  1. Helen skriver:

    Gullunge!

  2. Malin skriver:

    Jag håller med. Solvarna barn som kryper upp i famnen och tankat trygghet, finns det nåt bättre? När storebror tar lillebror i handen och hjälper honom, jag blir rörd varje gång. Sen är det såklart många stunder som inte är riktigt lika harmoniskt, men så är det ju med allt i livet.

    Jag skulle vilja ha fler solvarma små människor där hemma, men jag är så planerande och tänker bara på allt som blir opraktiskt. Om jag bara följde hjärtat så skulle jag (vi) inte tveka.
    Dessutom säger så många att åh stackars den som blir mellanbarn. Vad är det som är så hemskt med att vara mellanbarn?

    Kan inte du berätta allt som är bra med 3 barn 😉

    • Mysmasken skriver:

      Jsg kan tänka mig att om man inte är medveten om att det är ”hemskt” att vata mellannamn så kan det kanske bli det. För det är ju onekligen så att jag måste tänka extra mycket på att ge Milo den uppmärksamhet han behöver. Det är så lätt att göra allt ”nytt och kul” med Noëlle, som att lära henne läsa, spela svårare spel osv. Att det blir mindre tragglande av färger och former och spela de av bebisspel på Milos nivå om jag inte tänker mig för. Och minstingen får mest uppmärksamhet för att han är just det – minst.
      Mellannamn blir tydligen ofta ”people pleasers” som gör allt för att göra folk glada för att de vill ha den lilla uppmärksamhet de kan få vartifrån som helst.
      Men är man medveten om det och arbetar för att alla ska få samma uppmärksamhet är det nog ingen fara.

  3. ninaerica skriver:

    Jag får ofta känslan att jag har slösat bort så mycket av min tid på meningslösa saker, innan jag fick barn. Det finns ju en tid för allting och jag känner att jag fick barn vid för oss lämplig tid i livet. Men jag har värderat om så mycket efter att barnen kom, så det känns som att tiden före bestod av ytliga, betydelselösa saker.
    jag hade en chef en gång som sa till mig, när jag var in och visade upp min nyfödde son, att ”det finns mycket i livet som är värt mycket, men det här är det enda som är värt allt”.

    • Mysmasken skriver:

      Mmm, så sant. Det är största och läskigaste uppdraget man någonsin kan ta på sig, men även det mest fantastiska och mest givande.

  4. Annika skriver:

    Åååhh.. gulle! :)
    Njut!

    Rätt som det är så är de stora och de där orden kommer inte lika självmant så att säga.

  5. Monnah skriver:

    Jag följer ”Underbara Clara” på instagram. I går hade hon lagt upp något Expressenlöp med ”christina hendricks vill inte ha barn”. Alla kommentarer är typ ”OMG”, ”50-talet vill ha sitt löp tillbaka”, ”Stoppa pressarna!” förutom min. Jag skrev ”Tur att hon kom på det nu och inte när barnen kommit”. Alltså, jag har full förståelse för människor som inte vill ha barn. Jag blir så trött på föräldrar som tjatar om sin himla egentid. Låt för sjutton bli att skaffa barn om du vill vara din egen. Det är lätt nu för tiden. Att se till att inte bli gravid, alltså. Jag älskar att vara mamma och har aldrig ångrat valet att fokusera mer på dem och mindre på att förverkliga mig själv i andras ögon. Jag erkänner också att det är mentalt dränerande att vara förälder och råka ut för att barnen inte blir eller gör precis som man själv kanske hade valt att göra och jag förstår om folk vill slippa den hjärtesorgen. Samtidigt går man miste om så otroligt mycket. En av mina bekanta har lagt märke till att många som blir föräldrar för första gången lär sig att lägga fokus på någon annan än sig själv t ex. Nåja. Nu känner jag att jag hamnade lite i diket. Jag är glad över att du får njuta så av föräldraskapet! <3

    • Mysmasken skriver:

      Underbara Clara är alldeles för feministisk och genusfokuserad för mig. Blir förvånad att du följer henne.
      Men jag håller med om att man inte ska skaffa barn om man inte är villig att ge upp sin ”egentid”, men jag förstår ju inte det valet heller :)
      Har bekanta som är ute och reser och lämnar barnen hemma med släktingar och tycker att det är så himla bisarrt. Tiden när jag kan göra sånt utan barn kommer åter, men just nu är jag deras och jag älskar att se saker genom deras ögon och uppleva med dem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *