|   1 153   0     17
  Vardag

Idag har vi rensat lite leksaker. Jag blev lite stött när min pappa sade att barnen har mycket leksaker, för jag tycker inte det. ”Oj, hur ska de kunna få några julklappar?”
Jag ska gå in där och fotografera en dag så får ni avgöra. De har ett leksakskök med tillbehör, en back med bilar, två halvbackar med Duplo och en back med Duplo-räls.
Inte så mycket mer än så.

Jag kanske har en dålig referenspunkt, jag jämför med deras kusiner, makens systersöner, haha!

Det åker en del bebissaker, eftersom vi är färdiga med det där. Så otroligt jobbigt. Vill spara små speciella grejer, och någonstans hoppas jag på att nåt av barnen kommer att vilja ha det till sina barn. Typ alla Noëlles söta (snordyra!) små klänningar från St Tropez, och alla fina kläder min farmor har skickat. Usch, hur gör man sånt här? :(
Jag dör inombords.

0
 1 153   0     17

17 svar på Rensat lite leksaker

  1. Therese skriver:

    Åh, rensa är jobbigt! Jag har sparat massor efter D eftersom ändå förhoppningen om syskon funnits där, men någon gång då lådorna svämmar över så måste det rensas. Så sentimentalt att sitta där med pyttekläderna i handen och bestämma vad som ska sparas och inte. I leksaksväg har vi sparat Duplot, han leker endast med smålego nu. Jag tänker att det är rejäla saker som är lika kul idag som om tjugo år när jag förhoppningsvis får små barnbarn på besök…

    • Mysmasken skriver:

      Ja, fy :( Sen när jag tar fram de där fina klänningarna om 25 år kommer Noëlle rynka på näsan och ba’: ”Nej, det ska vara lika plysch med katt-tryck”. Då dör jag ju inombords igen. Haha.

  2. Maria B skriver:

    Jag har inte haft det så jobbigt med att rensa ut ur barnens kläder och leksaker. Jag har en flyttlåda som vi kallar nostalgilådan. Där finns en del av grabbarnas pyttesmå babykläder, enstaka favorit leksaker och böcker. Då och då kan någon av dem be om att få lägga ner något i lådan. Då sätter vi oss ner och skriver ett litet brev som vi fäster vid plagget eller leksaken. Där i beskriver vi tillsammans vad som är speciellt tex om det är en favorittröja pga färgen eller mönstret. Den är kanske köpt vid ett speciellt tillfällle, eller så är det ett minne av en favoritlek vid en viss ålder med en speciell kompis kopplat till leksaken. När barnen var små skrev jag dessa små brev själv och då la jag ofta med en bild i kuvertet också. På så vis är varje sparad grej väligt värdefull och lådan betyder mycket för hela familjen. Vi tittar då och då på dess innehåll och minns tillsammans både små och stora händelser ur familjens liv.
    Alla andra barnkläder och leksaker brukar vi ge bort till vänner och bekanta eller så väljer barnen ut ett välgörenhetsprojekt dit de vill skänka leksaker som de inte längre använder. (Nu är ju inte mina grabbar så intresserade av leksaker med det tillkommer ofta några sker under året som ligger oanvända). Tex var det en grupp flyktingar från Syrien som var inbjudna till skolan av årskurs 3-6, där de fick berätta hur det är att leva i krig, att fly och starta upp sitt liv igen i ett nytt land. Alex kom hem och tyckte att dessa berättelser var så starka, att han verkligen kunde känna hur det skulle kunna vara att lämna allt för att försöka få en ny chans i livet. Han var inte ensam om detta och därför startade hans klass ( årskurs 3)upp en insamling i skolan till förmån för barnen i flyktingförläggningen utan för vårt lilla samhälle. De samlade in vinter och höst kläder, skor och leksaker och sedan åkte de till förläggningen för att dela ut sakerna. När man får möjlighet att hjälpa andra på vilket sätt det än månne vara är det inte så svårt att skiljas från sina ägodelar har vi iaf upptäckt…

    Sedan säger ju undersökningar att svenska barn vid 5-7 års ålder (tror jag det är) har i snitt 500 (!!!) leksaker per barn, det är galenskap enligt min mening. Mina har tillsammans kanske 70st där spel och pussel är minst 20… Så nää jag tycker inte att det verkar som ni har så mycket leksaker…
    kram På dej!!
    //Maria

  3. Catharina skriver:

    Jag tror att affektionsvärdet på sparade kläder blir större om det inte är så mycket som är sparat… Välj ut det allra finaste och/eller några av barnens favoriter och lägg i en lufttät låda.

    Leksaker: lego håller att spara, likaså trätågbanor. Playmobil håller dåligt (plasten blir skör, grejer går sönder).

    Matstolar och babysitters och sånt tror jag mer på att sälja och köpa nytt när man får barnbarn!

  4. Carina skriver:

    Jag har kvar sonens lego (han är 26 år nu). Det leker barnbarnen med. Bästa grejen att ha en hel låda med lego när de kommer på besök. De flesta kläder jag sparade har pö om pö blivit omoderna och rätt fula faktiskt. Man ändrar sig.

  5. Mamma skriver:

    Det är nog inte alla som har en så stor hoppborg som era barn har =/ Å andra sidan är det ju din pappa som har köpt den.

    För övrigt tycker jag nog inte att de har så många leksaker. Det ser kanske mycket ut eftersom det står tre åkdon och två ”lära-gå-vagnar” ute i matrummet. De är ju spridda runtom i huset när barnen är vakna och åker på dem. Men leksaker … njae … de har ju många böcker, många spel, en mängd utklädnings-kläder och en pyssel-verkstad, men räknat i rena leksaker är det faktiskt inte så mycket.

    När det kommer till barnkläder kan nog de flesta inte relatera till de snordyra fina kläder från farmor som du berättar om eftersom det inte finns någon marknad för sådana kläder här i Sverige och således inga butiker som säljer något liknande. Det fanns några ”barnmärken” som försökte etablera sig i Stockholm när du var liten, men de fick snart stänga igen portarna.

    Egentligen gäller samma sak för damkläder. Stockholm har ju visserligen sitt Biblioteksgatan och butiker runt Stureplan som Louis Vuitton, Max Mara osv., men det vill sig inte riktigt. Stockholm är helt enkelt för litet som huvudstad betraktat. Dessutom är det så många som reser idag och det är häftigare att kunna säga att man har varit i Paris, Milano, London, New York eller Barcelona och handlat.

    När det kommer till att göra sig av med barnens fina kläder vet jag ju vad du pratar om. Man kan helt enkelt inte kasta sådana kläder. Jag sitter här och försöker dra mig till minnes vad som hände med dina barnkläder. Jag har för mig att jag tog med mig de ”finaste/dyraste” till Belgien och att din farmor gav dem till hembiträdets barnbarn. De andra lämnade jag nog in till second hand eller gav bort.

  6. Maria skriver:

    Spara lite för nostalgin och minnena. Gillade Maria B:s sätt, att de skrev ett brev tillsammans när de la ner något i lådan. Vilken skatt!

    Lego/Duplo etc. fungerar finfint att spara. Min dotter leker idag med mitt Lego som jag hade för över 30 år sedan! :)

    Gällande kläderna så sparade nog min mamma det mesta (min yngsta kusin har haft en del saker en vända), men vissa saker var orörda. Dock så använde jag nog faktiskt ingenting till dottern. En del hade tappat formen och övrigt så hade smaken ändrat sig så pass mycket att jag inte var intresserad av att använda kläderna. Fullt fungerande kläder har jag gett bort, donerat eller sålt secondhand.

    Lycka till med utrensningen, skulle behöva ta tag i detsamma. Har plockat undan massa urvuxna kläder etc. men sen inte rensat och märkt upp det som ska sparas respektive det som ska säljas.

  7. ninaerica skriver:

    Jag tycker inte att det verkar som att de har för mycket leksaker.
    Jag har sparat lite babykläder från båda barnen och lite tummade favoritböcker. Favoritgosedjuren kommer alltid att sparas.
    Men med tanke på hur mycket leksaker barn har idag, så tror jag att affektionsvärdet blir mindre. Det är mer slit och släng och personligen tycker jag då att det är lättare att göra sig av med grejerna. Lego verkar ju aldrig bli ute, så det tänker jag spara. Men alla saker i plast som spelar och låter orkar man inte spara.

  8. Monnah skriver:

    Vi har varsin stor plastback där vi sparar några av de viktigaste grejerna t ex Lederhosen som både Klaus o Gustav haft, extra fina hemstickade koftor, klänningar som tjejerna fick sina barnvälsignelser i, viktiga skolpapper, någon skolbok (inte alla som både min mamma o Klaus mamma sparade), lite speciella saker. Barnen älskar att kolla i de där lådorna och de känns tillräckligt stora för att man inte ska behöva sålla bort allt roligt och tillräckligt små för att de inte ska ta upp massor av onödig plats. Vi har inte sålt eller gett bort en endaste barnbok dock. Får vi några barnbarn kommer de att komma hem till ett riktigt minibibliotek! 😀

    • Mysmasken skriver:

      Jag har ju lådorna jag gjorde, men de är ju mest tänkta för papper, teckningar osv. Kanske kAn får ner lite småsaker också, eller köpa varsin till låda i rimlig storlek för saker.

      • Monnah skriver:

        Ja, teckningar och pyssel tar mest plats fast vi sållat så mycket. Vi funderade på att spiralbinda dem och det tror jag kan bli verklighet! Skriv datum/kommentarer på ALLT! Man kommer inte ihåg allt det där man tar för givet ska finnas kvar. Vår största skatt är f ö den bok med roliga citat som Klaus började på när alla var små. Vilka guldkorn! Som sagt, pennan vinner över glömskan.

        • Mysmasken skriver:

          Ja, jag har också en sån bok! Mycket finns här i bloggen under ”Ur barnamun”. Ska föra över lite till den där boken =)

  9. Annika K skriver:

    Rensa behöver väl inte betyda kasta.
    Jag hade rensat ordentligt och sen delat i typ 3 högar. Kasta, Spara och ge bort.

    Så spara allt sånt där som är minnen och betyder nått för er.

    <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *