|   1 334   2     20
  Arbete | Foto & Film

Jag har funderat lite vagt på om det skulle vara kul att fotografera förlossningar. För några månader sedan frågade en tjej i mammagruppen om någon kunde tänka sig att fotografera hennes förlossning, så jag hakade på.
Nackdelen är ju att man blir ganska låst, men eftersom jag inte tar betalt för den här testfotograferingen känner jag mig inte lika låst som om någon hade betalat mig 6 000 – 8 000 kr som verkar vara priset här.
Mamman lovade mig att jag skulle få använda bilderna på en eventuell sida, ifall att det är något jag gillar att göra.

Förra veckan träffade jag mamman. Hon berättade lite i förbifarten att pojken är harmynt. Det känns lite småjobbigt. För det första av estetiska (ytliga) skäl, jag hade ju tänkt använda bilderna som reklam, och det blir ju svårt. Samtidigt känns det såklart hemskt att tänka så! Det är ju ändå en liten nyfödd bebis som kommer att vara go’ oavsett, men så fungerar ju reklam/foton.

För det andra känns det lite småläskigt, för de vet inte hur allvarligt det är. Om man googlar på ”cleft lip” eller ”harmynt” så kan det ju vara riktigt illa eller bara ett litet jack. Hon berättade att de i vanliga fall tar med bebisen och ger den sitt första bad och sådär efter en timme, men att hon ville ha bebisen kvar hos sig längre, för att få amningen att fungera och sådär.

Jag är inte så påläst inom ämnet, men det blir nog bra!
Det ska hursomhelst bli spännande att vara med på någon annans förlossning! Jag har aldrig varit det =)

Hon skulle tydligen börja pumpa brösten nu i veckan, för det skapar pitocine som i sin tur är värkstimulerande.
Mycket har jag hört att man kan göra för att starta värkarbetet, men den var ny för mig!

Det finns ett par förlossningsfotografer i området och jag gillar egentligen inte tanken att vara jour i flera veckor, men det är väl det folk betalar för. Vissa tycker att det är dyrt, men när man tänker på att man inte bara kan slänga ut till stranden, eller Disney eller så om man vill, på flera veckor, så förstår man. Jag funderar på att isåfall kanske vara en sista-minuten-fotograf? Vad tror ni?

Jag tar typ 200 dollar istället för 800-1 000 men de kan bara ringa mig när värkarna har satt igång, och är jag tillgänglig, så är jag det, annars inte. Tror ni på den idén? Då kommer det ner i ett pris som de flesta har råd med (inte många lägger 800 – 1 000 dollar på foto). Men de har då ingen garanti att jag kan komma. Tror ni att de människor som väljer att få sin förlossning fotograferad är väldigt måna om att det blir av, och kanske inte skulle vilja chansa?
Aja, vi får se hur den här första går först :)

2
 1 334   2     20

20 svar på Fotografera förlossning

  1. Helena skriver:

    Oj! Jag skulle då aldrig vilja ha med en fotograf på min förlossning! Har aldrig hört talas om det innan. Gör man det i Sverige också? Är det bara bebisen man tar kort på när den är född eller hur funkar det? Haha många frågor :-)
    Men visst kan din idé funka med det priset. Beror väl iofs på hur gärna de vill ha sina foton. Men det skadar ju inte att testa! Lycka till!

    • Mysmasken skriver:

      Ja, det finns nog i Sverige också. Olika personer vill ha olika, en del vill ha förarbetet, när bebisen kommer ut, på magen, när de mäter/väger och man ligger där och inte kan se.

  2. Anna-Lena skriver:

    Säkert en bra idé, det kan ju vara en ”once-in-a-lifetime” upplevelse så det är klart att det är viktigt att den man tänkt sig för uppdraget kan ställa upp.
    Min yngste kom med planerat snitt och jag fick det hela dokumenterat av personal på plats. Inga proffsbilder men trots det betyder de mycket för mig.
    På den ena bilden ser man hur han sticker upp sitt lilla huvud alldeles innan de lyfter ut honom.
    Det kommer säkert att bli efterfrågan om inte annat för att du har proffsiga bilder…
    Lycka till!

    • Mysmasken skriver:

      Det finns som sagt många fotografer, men 6 000 – 8 000 kr är nog lite mycket för de flesta. Känns som 1 500 kr skulle vara en mer lämplig summa, plus att jag skulle slippa ha jour hela tiden 😀
      Jag har också bilder från alla tre och de är ovärderliga för mig med.

      • Mysmasken skriver:

        Dennes make svimmar väldigt enkelt, han höll på att svimma förra förlossningen och då var det inte ens en massa blod, osv. Så att han ska fotografera är visst uteslutet.

  3. ninaerica skriver:

    Vilket förtroende att få vara med och fotografera en förlossning! Jag är ju sån som vill ha foton på allt! Ville inte att maken skulle fota just under förlossningen, men jag har fina foton som han tog med mina små på bröstet.
    du kan ju tänka på att fota ur en vinkel där det inte syns att barnet är harmynt för foton att använda i reklamsyfte. Det kan ju bli underbart fina foton med mycket känsla fast man inte ser barnets ansikte.

  4. Annika K skriver:

    Cool idé. Även om jag inte hade velat ha nån fotograf hos mig när jag fick barn 😛

    Nackdelen är väl att du blir rätt uppbunden. Men du/ni får väl komma på nått fiffigt

  5. Therese skriver:

    Min man var inte alls med på noterna att fotografera när vår son föddes. Han var alldeles för inne i det som hände där och då för att ens ha en tanke på det, så kameran stod där på en bänk i operationssalen. Dock så var narkosläkaren, som egentligen brukar lämna rummet efter att han lagt bedövningen men som stannade kvar ändå, närvarande och frågade om han fick ta kameran och de där bilderna han tog är de finaste bilderna jag har trots blod och nålar och sterila sjukhusdukar. Så om vi mot alla förmodan skulle få ett syskon så skulle jag mycket väl kunna tänka mig att ha en fotograf närvarande. Det enda som känns som ett problem är ju att man oftast aldrig vet när det drar igång och hur lång tid det tar. en del ligger ju på förlossningen 48 timmar innan barnet tittar fram…

    • Mysmasken skriver:

      Här i USA skulle man aldrig få ligga så länge, in och ut, ka-ching $$$! De sätter igång folk så att det till slut blir kejsarsnitt, bara de får ”kunderna” in och ut så fort som möjligt. Hiskeligt. Men även i Sverige är det ju bara att hålla SMS-kontakt med en fotograf. Säga att ”värkarna har börjat nu”, jag hör av mig när de är tätare, osv.

  6. Anna-Ulrika skriver:

    I pk Sverige får man inte säga harmynt…ajja bajja;)))) Utan gomspalt Zzz… Inte säga dvärg utan kortväxt..zzz inte säga rullstolsbunden .. Hörselskadad.. Till och med heter det inte inskolning … Utan introduktion .. Nåde dem som säger fel…;))))
    Älskar din Blogg!!!

    • Mysmasken skriver:

      Men va? Gomspalt trodde jag var en av delarna inne i munnen? Är man gomspalt då eller har gomspalt eller? Inte lätt att hänga med i det nya PK-språket från den här sidan pölen.

      • Elin skriver:

        Gomseglet är nog det du tänker på, som sitter inuti munnen.

        Om man har läppspalt är det bara läppen som är kluven, men har man även gomspalt fortsätter det in i munnen. Harmynt hade jag faktiskt aldrig hört talas om innan jag läste det här. Anade vad det var, men fick googla för att vara säker. :-)

        • Mysmasken skriver:

          Visar min okunnighet. Aldrig känt någon med det.

          • Elin skriver:

            Man kan väl inte veta allt heller. :)

            Jag tror säkert att du kan ta fina bilder med en massa känslor i, så du kan använda dem i PR-syfte. Kanske ur en annan vinkel, ur ett annat perspektiv. De små öronen, blicken mellan mamman/bebisen, en liten hand på ett bröst, ja du vet.

      • Malin skriver:

        Man kan ha läpp- käk- eller gomspalt.

  7. Gunvor skriver:

    I munnen har du gommen och gomseglet. En spalt är en benämning på en klyfta eller öppning.
    Alla har vi som en liten ”söm” i mitten av gommen och på en del foster sluts inte denna utan är fortfarande öppen vid födseln. Den kan vara ganska liten (bara läppen eller en liten del av gommen) och sedan variera ända upp till att det är öppet från överläppen och hela vägen ner i svalget. Det senare kallas för en total läpp- och gomspalt och en av mina bonussöner är född med det. Många operationer senare (den sista när han var 20) syns inte ens ett ärr på överläppen och han har helt tränat bort det nasala tal som många av dessa barn har. I ett land där mobbning är så vanligt (har jobbat med drabbade vuxna och haft drabbade barn själv) tror jag faktiskt det kan vara bra att ha ”neutrala” benämningar för att inte ge potentiella mobbare inspiration i onödan. Har man själv blivit drabbad eller haft barn som drabbats (och sett vad det gör med den drabbade och känt vilken energi det tar från dig själv – inget jag unnar någon, inte ens min värsta fiende utom kanske en viss rektor) tror jag man har lite bättre förståelse för de mer neutrala (eller som en del säger ”PK”) benämningarna. De benämningarna kan också ofta vara mer beskrivande än de gamla.
    Varken jag eller bonussonen ”hänger” någon som säger harmynt i stället för läpp- och gomspalt men däremot brukar vi förklara vad det innebär och hur det har påverkat hans liv och därmed visa att den andra benämningen beskriver skadan på ett bättre sätt än det som personen valt att använda. Sen är det upp till var och en att välja

  8. hanna b skriver:

    Jag har en fotograf med på mina förlossningar oavsett om jag vill det eller inte. 😉 Jag tycker 1500 kr låter skitlite, men det kanske inte är på samma sätt med skatt och moms för er där? Har du tänkt att det är för ett visst antal timmar då eller? Tänk om den blir utdragen som min och Conrads där vi var på BB i 24 timmar inna han kom… Får du ”ge upp” då och åka hem?

    • Mysmasken skriver:

      Här hade det blivit kejsarsnitt av dig, de har inte lust att låta folk ligga i 24 timmar.
      Men jo, man får väl kanske sätta en låg timlön med 200 dollar som minimum eller nåt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *