|   3 118   17     27
  Tyckmycken

Jag läser titt som tätt på Facebook eller i bloggar (nu senast hos Blondinbella) att vi mammor måste hålla ihop. Hon får många kommentarer om hennes val att ha äldsta barnet på dagis medan hon är hemma med den nya, eller faktiskt till och med innan hon fick den nya, medan hon bara låg på sofflocket i två veckor och väntade på förlossningen.

Vad betyder det här ”vi måste hålla ihop och stötta varandra”? Varför? Är det nåt feministiskt skit? Vilka ska vi hålla ihop mot? De hemska männen?
Varför ska man inte få ha åsikter om hur man uppfostrar barn?

Och om man nu vet med sig att man gör det som är bäst för sitt barn och inte sig själv, vad spelar det för roll då vad andra tycker?
”Ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan ditt medgivande”, right? Men det är nog där skon klämmer, man vet att man gör något som inte är i barnets intresse, och känner sig då skyldig när någon påpekar det.

Jag ser några försök att försvara att äldre barn går på dagis medan mamman är hemma med yngsta,  med ”barnen har roligare på dagis”. Skitsnack. Barn behöver närhet, trygghet. Det är enbart egoistiskt att förvara sitt första barn på dagis medan man går hemma med en nyfödd. Kanske för att man enklare ska kunna glida runt på stan och dricka latte eftersom en nyfödd sover mycket bättre i vagnen än en 2-åring som ska pilla på allt?

Eva Rusz skrev en bra krönika på Aftonbladet i ämnet.

Och hur långt ska det här ”vi måste stötta varandra” gå? Jag tror att det finns en välvilja bakom folk som har åsikter. De vill nog barnets bästa och berättar då sin synpunkt på ditten och datten, vad är problemet? Och var drar man gränsen? Jag är väldigt aktiv i antiomskärelsedebatten på Facebook, och om jag kan rädda ett barn, eller få en förälder att tänka till, då är det värt det.

Menar folk att jag egentligen borde stötta de föräldrar som väljer att barbariskt stympa sina barn? För vi måste ju hålla ihop, vi kvinnor…? Eller?

Jag får åsikter här på bloggen om hur jag uppfostrar mina barn, och om jag vet med mig att jag gör det som är bäst för mina barn, rinner det av mig som vattnet på en gås.
Men – så finns det vissa grejer, som gräver sig in under huden,  för att jag vet att jag gör fel. Att jag skulle kunna göra bättre.

Som det här med barnbilstolar. Ni har gnällt på mig för att jag har vänt barnen för tidigt, och ja, det är dumt. Det är en risk och jag känner mig skyldig för att jag har gjort fel och att det har varit av en bekvämlighetsanledning. Det är lättare att nå barnen, stoppa in napp, låta dem titta på en film, se oss så att de inte gråter/skriker i bilen, och jag har valt bekvämlighet före säkerhet. Ingen är felfri, men jag tycker ändå att man ska kunna ha en åsikt.

Jag tycker att könsstympning är fel, jag tycker inte att man ska aga barn, jag tycker att det är egoistiskt att lämna barn på dagis medan man är hemma, jag tycker att man ska amma om man kan, jag tycker att det är hemskt att lägga barn i ett eget rum från det att de föds, osv. Jag kan hålla på i all evighet och ni kommer alla att hitta något ni inte håller med om, eller något som kanske gräver sig in under huden på er, för att ni vet med er att ni inte gjort vad ni kunnat. Men för det ska jag inte fråntas min åsiktsrätt.

17
 3 118   17     27

27 svar på ”Vi mammor måste stötta varandra, bla bla”

  1. Mamma skriver:

    Jag får spontant upp låten ”Slå mig hårt i ansiktet så att jag känner att jag lever […].

    Du har levt borta från Sverige så länge nu, att du inte riktigt har fått klart för dig vad ”åsiktskorridoren” i Sverige innebär och hur smal den är. Tyck och tänk något utanför det politiskt korrekta och ditt liv slås bildligt talat (ibland även reellt) i spillror.

    Alla rätta åsikter kommer från en vänster-miljöpartistisk kulturelit i Stockholm.

    I Sverige har man inte någon ”åsiktsrätt” utanför de gränser som denna ”elit” har skapat. Har du fel åsikter blir du av med arbetet och dina forna s.k ”vänner” förväntas vända dig ryggen. Det matas vi med i media varje dag.

    Jag som var med min familj i Polen en månad under sommaren 1968 kommer ihåg hur pappa och hans ingifta polske morbror, som satt i koncentrationsläger för att han var en polsk vetenskapsman, satte på rinnande vatten när de pratade och diskuterade eller hur de gick ut i skogen eftersom dåtidens teknik inte klarade av att pejla samtal mellan trädstammarna i skogen.

    Jag har samma magkänsla i Sverige idag. Det var olustigt då, men idag är vi lika, om inte mer, övervakade än polackerna var av Stasi under Sovjettiden och olustkänslan ligger som ett segt luddigt täcke över svenskarna. Makthavarna vill få oss att tro att det är Ryssland vi skall vara rädda för, men jag säger istället att det är makthavarna i dagens Sverige vi skall ge akt på. De vill inte oss svenskar gott.

    Inte ens svärmor, som snart blir 92 år, talar längre i klartext över telefon.

  2. ylva skriver:

    Jaha… innan jag börjar vill jag bara klargöra att jag missat åsiktskorridoren, att jag inte följer någon blondinbella och inte vet ett dugg om hennes liv, samt att jag varken tycker det ena eller det andra ang dagisgående. Så…

    Åsikter får man ha hur många man vill och vilka man vill (ett stort tack till den rikriga feminismen och de bra feministerna som gjort det möjligt för mig att ens säga det), jag skulle nog vilja säga att det enbart handlar om hur man framför dem; lugnt, sansat, trevligt, vänligt och med starka argument eller med personliga påhopp, hätska kommentarer och generaliseringar. Om jag läser ditt första stycke så tror jag att det du vill säga att du TYCKER att det är bra för barn att vara tillsammans med sina föräldrar när de är små (fint, jag TROR också att det är bra), men vad du skriver är snarare att en blondinbella är en egoistisk soffpotatis som gör fel som mamma. Varför behövde du skriva det? Vet du det? Skrev hon det på sin blogg? Skriver du om allt på din blogg? Vad du med all säkerhet vet är att det kan vara väldigt tungt att både vara gravid och mamma och att många kan ha det tyngre än du, eller hur? Tänk om hon hade ont? Komplikationer? Drabbades av PPD. Tänk om hon behövde vila för att klara av att föda och att ta hand om sina barn? Tänk om hon är en mycket bättre mamma om hon kan få sova bara en timme till?

    Vad det betyder? Hacka inte ned på andra mammor, få dem inte att känna sig usla och dåliga när du själv vet hur svårt det är att välja rätt. Det är fantastiskt att du är så trygg i dig själv och säker på dina val, men vet du vad? De flesta av oss gör avvägningar, chansar och hoppas innerligt att vi gör det bästa. Vi gör det vi TROR är bäst för våra barn. Alltså rinner inte elaka kommentarer av som vatten på en gås. Åter igen – du får självklart ha åsikter, tänkt bara på hur du framfõr dem. Och så önskar jag att du inte skrev feministiskt och skit i samma mening… jag tror att du egentligen kan skilja skyman (minns inte stavningen!?), aggressiva rödstrumpor och gapiga kvinnor som hatar män från den riktiga feminismen (den som du faktiskt har att tacka för väldigt mycket i ditt liv. Jag TYCKER att alla borde vara feminister och ingen borde hata män. Jag hoppas att du förmedlar en bild av kvinnor och flickor som lika värda och med samma rättigheter till alla dina barn. I all välmening. Men jag skulle inte säga att du gjorde fel som mamma om du inte gjorde det.

  3. ylva skriver:

    Förlåt, det låser sig på mobilen. Jag fortsätter…
    ”Ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan ditt medgivande” – wrong faktiskt. Det kallas härskarteknik och utövas förmodligen i lika stor utsträckning av män som kvinnor så det är ingen feministisk vinkel. De flesta använder sig av det ibland, många ofta. Det är effektivt kortsiktigt, men inget vidare i längden, eftersom man som sagt får andra att må dåligt.

    Jag tror att de flesta inte anser att ett dagis är ”förvaringsplats” – både föräldrar och förskolelärare tycker väl att det är en plats för lärande? En plats att växa på? Återigen, jag är varken för eller emot (jag gick aldrig på dagis och det har inte mina barn heller gjort, men jag ser det inte som något felaktigt). De dagisbarn jag mött har varken saknat trygghet eller närhet. Jag har däremot aldrig mött någon lattedrickande mamma som gärna lämnar bort sitt barn – finns de på riktigt?

    Jag TYCKER inte att krönikan var bra. Och det har inget med de framförda åsikterna att göra, utan med att den bara verkar vara uppbyggd på just åsikter. Jag vill se studier, forskningsresultat… jag vill uppriktigt sagt veta vad som är bäst för barnen. Om det är dagis eller hemma? För det är inte alls självklart och det har alltid funnits dem som säger att dagis är bäst och de som säger att hemma är bäst. Så hennes åsikter passar din argumentation, men vad gör krönikan egentligen? Den påverkar nog långt mindre de mammalediga flerbarnsföräldrarna än de stressade mammor som ständigt har dåligt samvete och som mycket hellre skulle vilja vara hemma med sina barn. Dessutom förespråkar den självförsakelse, vilket jag TROR är negativt. Jag TROR att en glad mamma är en bättre mamma.

    Menar jag att du borde stötta mammor som låter omskära sina barn? Ja, det menar jag. Jag menar att du ska säga att du vet att man gjort det av religiösa skäl, av tradition och av vad man trodde var hygieniska skäl (men vad gäller flickor, för männens skull – feminism behövs), men att du nu kan lägga fram en hel massa vettiga och bra skäl för att inte göra det. Att du vet hur svårt det kan vara att bestämma sig för att bryta med det här, men att de som mammor har all rätt att göra det (tack feminismen) och att de inte är sämre mammor oavsett, bara de lyssnar till argumenten och faktiskt försöker göra det som de TROR är rätt.

    • Diana skriver:

      Så mycket text. Ville bara säga att det visst finns väldigt många som lämnar ungarna på förskolan för egen tid. Jag känner mängder här i Stockholm.

      Jag brukade tro att folk inte hade råd att vara hemma med sina barn och tyckte synd om dom men har sedan jag själv fick barn insett att dom allra flesta inte orkar vara med sina barn och hellre har dom på dagis så mycket dom får. ”Skönt när skolan börjar igen”, ”tre veckor jullov, hur ska vi orka”, och sådana kommentar är vardagsmat.

      Så jo dom finns verkligen.

    • Mysmasken skriver:

      Och jag håller verkligen inte med dig idag. Det där sista om att jag ska stötta föräldrar som stympar sina barn gör mig bara arg.

  4. ylva skriver:

    Gah… fastnade igen! Som avslutning. Hur man än gör så kommer andra att tycka att man gör fel. Jag vände inte för tidigt på bilbarnsstolarna, men fick enormt mycket kritik för det. Jag plågade dem när vi var tvugna att ta bilen någonstans och enligt normerna här gjorde fel som valde säkerhet framför glada barn. Det var inget problem om de bara framförde åsikterna och jag kunde förklara. Däremot gick det under huden när jag blev personligt påhoppad. Fastän jag fortfarande kände det som om jag valt rätt. Jag TYCKER att barnaga är helt fel, det tycker andra här är vansinnigt. De har alltid varit övertygade om att mina barn kommer att bli oregerliga och kriminella. Jag tvivlar inte ett dugg på just den här åsikten och valet jag gjort, men det går mig ändå under huden när de är aggressiva och otrevliga i all välmening. Jag är uppenbarligen inte så trygg i mig som jag borde – är det mina föräldrars fel? Borde jag ha gått på dagis? Spelar det egentligen någon roll? Min föräldrar gjorde sitt bästa och de älskade mig. Jag vet det. Ibland gjorde de misstag, som jag gör nu, men de hade alltid mitt bästa för ögonen. Jag blev som jag blev, med mina tillkortakommanden och små sorger, accepterar, skyller inte på någon (skulle aldrig drömma om att klandra dem) och försöker ständigt bättra mig. Och jo, visst finns det olämpliga föräldrar, sådana som aldrig skulle ha fått barn och som verkligen inte ser till barnens bästa, men de är ovanliga och har inte med just den här diskussionen att göra.

    Tyck på, försök göra världen till en bättre plats för barnen, gör det du tror är rätt… men gõr det vänligt och med starka argument. Typ. Och glöm inte hur bra du har det ;).

    Kram,

  5. Maria skriver:

    Har inget att tillägga i debatten direkt, vill bara säga att jag älskar din blogg och att du alltid vågar skriva som du tycker.

    Tack för en uppfriskande blogg!

  6. hanna b skriver:

    Jag tycker också att det känns helt fel att lämna barnen på dagis när man är föräldrarledig med sitt andra barn. Jag tyckte det ju var största fördelen med att ha tätt att Conrad inte ens visste vad dagis var när Alma kom så jag kunde glatt ha dom hemma båda två ett år till. Men hade han vetat vad dagis var så hade han ändå varit hemma. Nu med tredje så lär ju Alma vara hemma men Conrad kanske går på undervisningen med femårsgruppen eftersom han ska börja ny förskola och dessa barn kommer han snart börja skolan med, så känns lite viktigt att han får chansen att knyta nya kontakter innan skolan. Men han kommer få välja lite själv också.

    Det som stör mig är att du ska prata så nedvärderande om feminism, jag är feminist och för mig är det självklart men alla feminister ser inte likadana ut och tycker likadant om exakt allt. Jag vill att C och A ska ha samma rättigheter, lön och behandlas lika i skolan/på jobbet. Sluta prata illa om feminism Mysmask! Alla feminister är inte Gudrun Schyman (om du trodde det)… 😛

    • Mysmasken skriver:

      Jag tycker självklart att C ska få gå på dagis om han vill, och kanske även A, de är ju i en ålder där de faktiskt har utbyte av kamrater! Jag snackar mer om barn under tre år.

      Angående feminism så är det väl ledsamt att namnet ha svärtats ner så. Jämlikhet är väl trevligt, men för mig är det inte vad feminism betyder/står för.

  7. Anna skriver:

    Jag gillar skarpt att din blogg tar upp ämnen som skapar lite diskussion!

    Jg läser ibland på Cecilia Blanskens blogg att hon upplever den amerikanska vardagspulsen som betydligt lugnare än den i Sverige. Kan det stämma? Här hemma i Stockholm känns vardagen som en enorm stress som alla finner sig i, hur gör då amerikanarna för att ta det så lugnt? Jag skulle jättegärna höra mer om det.

    Jag tror att om rubriken bytts ut mot; Vi måste sluta döma varann som mammor, så hade du kanske rentav nickat med hållande. För är det något som vi svenskar är proffs på så är det att döma andra, gärna anonymt på nätet.

    Tjipp!

    • Mysmasken skriver:

      För att fler väljer att vara hemma med sina barn här.
      Det finns de som jagar karriär här också, men eftersom det kostar att ha barnen på fritids ska man tjäna bra mycket på att jobba istället.

      Sen får mor- och farföräldrar ta hand mycket om sina barnbarn här, vilket jag också tror är mycket bättre för barnen än dagis.

  8. Viktoria skriver:

    Barn skaffar man för att man vill ha dem och för att man förhoppningsvis vill umgås med dem och ge dem kärlek och omtanke och uppfostra dem till vettiga vuxna. Jag har arbetat som förskollärare i 20 år ( ej längre sedan 2 år) och jag har alltid och kommer alltid hävda att barn har det bäst hemma. Förskolan skall vara till för barn där föräldrar arbetar eller studerar, punkt. får man ett nytt barn och det första är ca 5 år ja då kan jag gå med på att barnet kan behöva va på dagis ( ja jag säger dagis) med tanke på förskoleklassen som börjar vid 6 år. Annars skall man va hemma med mamma/pappa och det nya syskonet. Vill man att barnen skall leka finns öppna förskolan, lekparker, lekland osv osv.. sen har man förhoppningsvis vänner som kanske har barn som de kan leka med. Förskolan/Dagis är inte en plats som skall vara barnvakt för att man inte orkar själv.
    Personligen tycker jag man får säga exakt vad man vill och tycka vad man vill i sverige idag. Sen är det upp till en själv att man är beredd på åsikterna man möjligen får för att man säger som man vill.. men så är det väl i halva universum och inget speciell med sverige. Min tjej har alltid valt hemma före dagis och nu före skolan om hon skulle få välja. Säger jag till henne -Skall vi åka nånstans så svarar hon alltid. -Nä kan vi inte va hemma.. Hemma är bäst helt enkelt.. Orkar man inte vara med sina barn så får man komma på det efter barn nummer 1 och inte efter barn nummer 2..
    Gillar inte hur dagis har blivit en plats man liksom har rätt till att ha sitt barn på så man skall ha in barnen innan de kan gå bara för att man har rätt till det.
    Problemet när man har ett ord som feminist är att alla som säger sig va det har en helt egen förklaring till vad det innebär och vad betyder det då egentligen??.. Jag är humanist eller vad man kallar det.. ALLA är lika värda, lika lön för lika arbete oavsett vem du är, hur du ser ut, och var du kommer från. Jag kan ibland tycka att kvinnor gnäller för mycket istället för att göra slag i saken. Tycker du en sak så säg den. Vill du va på ett visst sätt ja men så var så då.
    Klart slut, over and out :-)

    • Mysmasken skriver:

      Håller med. Jag kallar mig ”equalist”, lika, visst, men feminism för mig betyder kvinnor > män.

    • Ewa skriver:

      Du skriver att du personligen tycker att man får säga exakt vad man vill och tycka vad man vill i Sverige idag. Får jag fråga dig i vilken del av verkligheten du befinner dig?

      Det är idag över 1 200 000 personer i Sverige som röstar på Sverigedemokratera. Dess företrädare i kommunerna trakasseras, mordhotas och misshandlas av den autonoma vänstern framför ögonen på både makthavare, polis och media utan att det skrivs om eller talas om detta i media. Knappt någon vågar sitta som företrädare för SD i kommunerna Vem vågar riskera familjens och barnens säkerhet?

      Facken utesluter folk som de får reda röstar på SD eller sympatiserar med SD. Det kan läsas om Transporti i media

      Så, vilken del av verkligheten tycker du att dessa 1 200 000 personer i Sverige skall förhålla sig till? Din verklighet där alla har rätt att ha fria åsikter, eller den verklighet där folk misshandlas och får sina hen vandaliserade för att de har åsikter som vänsteraxtremister inte tycker om.

      Eller räknas inte de ca 20 % som röstar på SD som fullvärdiga medborgare i din värld?

  9. Em skriver:

    Jag tycker oxå det är helt tokigt det där snacket att vi måste stötta varandra. Respektera och ha förståelse för att det kan finnas orsaker man inte känner till som gör att någon gör vad man själv anser är tokiga val självklart. Men blint och åsiktslöst stötta, aldrig!

    Och det där med den fantastiska förskolan, det skrämmer faktiskt mig att det finns föräldrar med så lite till tro till sin egen förmåga som förälder att de anser att barn mellan 1-3 måste vara på förskola för att lära sig och utvecklas! Förskolan för åldern 1-3 är jätte bra för de som absolut inte har något annat val (pga ekonomi/sjukdom) och de som inte klarar av sitt föräldraskap!

    Jag är helt udda i den lilla hålan jag lever i då jag valt att inte sätta min nu 2,5 år gamla dotter i fsk sonen som är 6mån hoppas jag oxå kunna ha hemma tills han är närmare tre. Men jag vet inte hur många gånger jag fått frågan ”vilken förskola går hon på” och sen en konstig blick när jag säger att dottern ej börjat fsk!

  10. Anna, Gbg skriver:

    Så skönt att vi alla är olika, med olika åsikter och värderingar! Vad trist det hade varit om alla tyckte lika! Klimatet i Sverige är verkligen dömande, är man inte som alla andra, tycker som alla andra är man annorlunda och annorlunda är läskigt och konstigt. Jag tycker inte som dig på många punkter men det är ändå intressant för mig att höra ditt sätt att se på tex barnuppfostran. Jag ammade inte mina barn, av flera anledningar bla medicinska då jag med båda barnen fick svamp på brösten som gick in i mjölkgångarna och jag blev sjuk. Ville jag ens amma ? Självklart, men jag förstår i efterhand hur många som inte klarar av det och barnen får närhet ändå och pappan kan avlasta. Mina barn har aldrig sovit en natt i våra sängar! Min äldsta son gick på dagis när 2:an kom, pga av den lille hade kolik och jag hade en förlossningsdeppression. Jag har aldrig haft möjlighet till avlastning från släkt då vi bor långt ifrån familjen. Min son hade det bättre några timmar på dagis 3dagar i veckan än hemma med mig som drog runt på en kolikbebis och bara grät. Vi har alla fått olika förutsättningar när barnen kommit till världen vilket påverkar och formar de åsikter man har.

  11. Anna Forsberg skriver:

    På ”vår” förskola blir vi av med platsen om vi inte närvarar något nu när vi är föräldralediga och vi måste ju ha platsen i höst när båda börjar jobba annars får vi ge oss in i matchen efter en ny:/ Så jag ringde förskolechefen och ”gjorde upp” med henne att vi går dit en gång i veckan. Jag förklarade för henne att vi såg föräldraledigheten med vår 1,5-åring som en chans och möjlighet att även vår femåring är hemma, för att vi vill vara tillsammans.Hon blev glad och tyckte det lät sunt, däremot kunde hon ju inte rucka på reglerna. Femåringen tycker dagisdagen i veckan är kul men tycker även de andra dagarna där vi går till lekparker/skogsutflykter/simhall osv. Vi har fasta tider och rutiner för varje dag hemma men uppskattar att slippa dra upp barnet och stressa iväg för att passa förskoletider när vi inte behöver, livet kommer bestå av sådant när vi båda måste jobba så varför ha det så nu?

    • Mysmasken skriver:

      Låter sunt. Förstår problemet. Om alla var hemma med sina barn när de kunde skulle det nog inte vara så att man förlorade sin plats, för då skulle säkert någon annan gå på ledighet precis när man själv behöver plats igen, osv.

  12. Malin skriver:

    Jag är glad att jag umgås med vänner som låter alla leva sina liv utan att tycka, men det är klart att man får tycka om något är helt galet och man har bra argument.

    Blir också lite trött på alla bloggare som verkar vara av åsikten att man inte får tycka något alls om deras liv, då förstår jag inte varför man väljer att blogga?

    Som du säger, är man helt säker på sin sak så rinner det ju av om någon tycker annorlunda.

    När vår trea kommer nu så kommer största killen att börja förskoleklass, 5 timmar per dag. Mellankillen kommer att gå på sitt dagis 15 timmar per vecka. Helt lagom tycker jag! Han är 3,5 och kommer vara nästan 5 när det är dags för lillebror att börja så att han får vara där de timmar de har pedagogisk verksamhet och samtidigt hålla kontakten med kompisarna blir toppen! Att jag då får 3*5 tim/vecka som jag enbart kan fokusera på bäbisen eller sova ikapp är ju också skönt. Sen får vi ändå massa mer ledig tid tillsammans alla tre (och pappan) jmf med vad vi har nu!

    Skulle någon tycka något annat så är det som du säger, det rinner av mig 😉

  13. ninaerica skriver:

    Har kollat så många gånger på detta och det finns så mycket att skriva men det är jobbigt på telefonen så jag får väl hålla mig kort. :-)
    Jag tycker inte att man måste hålla med om allting bara för att kvinnor ”ska hålla ihop”. Däremot finns det olika sätt att säga sin åsikt på. Man kan diskutera sakligt osv. Men som i ex Blondinbellas blogg, där går många långt över gränsen för hur jag tycker att man ska skriva till andra människor. Det finns ingen respekt längre. Så mycket av det som många skriver skulle de aldrig säga rakt till en annan människa öga mot öga. Och då tycker jag inte att man ska skriva det heller.
    Sedan är det ju lite olika beroende på vad man diskuterar. Ex amning kan ju vara väldigt jobbigt om man blir påhoppad om man verkligen vill och har försökt men inte fått det att funka.
    I andra fall, ex om man diskuterar föräldrar som lämnar sina barn att gå på dagis och bli hämtade av morföräldrar medan de åker iväg på semester, då kan jag säga att jag tycker de är idioter. Men det skulle jag säga till dem också.

    Slutligen kan jag inte förstå, efter att ha läst kommentarer ovan, varför du borde stödja människor som tycker det är okej med omskärelse, men hon själv inte tycker det är okej med aga.
    I fallet med ombeskärelse tycker jag man ska skrika NEJ så ofta och så högt det går!

  14. Anna skriver:

    ”Feministiskt skit”? Har ingen aning om vad den här Blondinbella-historien handlar om men kan säga att ”feministisk skit” har bidragit till trevligheter som att kvinnan har rätt till sin egen kropp, rätt att rösta, kan bli myndig, förvärvsarbeta osv. Ordboksdefintionen av ”feminism” är att anse att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, något de flesta kan skriva under på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *