|   1 212   9     19
  Livet i exil | Vardag

På måndag är det dags för Noëlle att börja skolan. På riktigt. I våras gick hon på Pre-Kindergarten, vilket är valfritt, men från och med Kindergarten är det på riktigt. En liten klass på bara 16 elever och Mrs. Hunt korsade sina fingrar att det skulle förbli så. Kindergarten är viktigt, för där sätts tonen och respekten för lärare och sånt som hjälper barnen/lärarna hela vägen genom skolgången.

Barnen titulerar fröken med ”Mrs. Hunt”, och det verkar vara en helt annan respekt i klassrummet här än i Sverige. Jag har inte direkt egen erfarenhet av det, utan det är nog mest alla svenskar som bott i USA och sen flyttat hem där barnen blivit alldeles chockade över hur barnen beter sig i skolan. Ni kanske har en helt annan uppfattning :)

Just det, hon hamnade med Trent, sin bästa kompis i klassen från i våras. En fin liten kille, så det var kul. Med är också en annan tjej, som inte var så jättesnäll mot Noëlle, men de två värsta tjejerna är inte med. En av grannarna bad dem att sätta deras dotter i Noëlles klass, så hon är också med. På det hela taget är det flesta pojkar i klassen, vilket passar Noëlle. Hon är ju ingen tjejig tjej, kan varken leka med Barbie, dockor eller Ponnies (som mor sin).

Hon ville stanna kvar där idag, eller åtminstone börja imorgon! Men måndag är det som gäller. Kul att hon ser framemot det det. Det är rejäl skolplikt här, man kan inte ta ledigt en vecka för att åka på solsemester, exempelvis. Rektorn kan bevilja typ en eller två dagar om det är bröllop eller begravning. Det ges också ut priser i slutet av terminen om man inte har missat någon dag.

150820d

Noëlles klassrum. Ser ni flaggan? Väldigt nationalistiska :) Och det är verkligen som på film att de börjar morgonen med handen på bröstet och säger Pledge of Allegiance. Noëlle kunde den utantill i våras och antagligen fortfarande.
Såhär går Pledge of Allegiance:

150820e
”I Pledge Allegiance to the flag of the United States of America and to the Republic for which it stands, one Nation under God, indivisible, with liberty and justice for all.”

150820c

Skolan i USA är ju väldigt underfinansierad. Alla får en lång lista med saker som skall inhandlas till klassrummet. Listorna finns till och med vid ingången till Wal-Mart, Staples och andra affärer där man kan tänkas handlar skolsaker. Tyvärr är det inte så att man handlar till sitt eget barn, utan man handlar till alla. Dold socialism med andra ord 😉 De föräldrar som inte bryr sig om att göra det är de som gör att listan kräver 4-förpackningar tuschpennor fast jag tvivlar på att min dotter hinner göra av med 4 paket på ett skolår, osv.

150820b

Det här var sånt som stod på listan. Fyra paket kritor, fyra paket tuschpennor, fyra limflaskor, 12 limstift, Fiskars-sax, storpack skrivarpapper, ziplock-påsar, hushållspapper, tallrikar, hörlurar, osv.
Tre mappar till barnet, en till musiken, en till läxor och en lärar-föräldermapp.

Så funkar det här! =)

9
 1 212   9     19

19 svar på Träffat läraren

  1. ninaerica skriver:

    Hittar du kuponger på såna varor också när du håller på, så du kan bunkra sånt? :-)

    • Mysmasken skriver:

      Ja, men jag pallar inte att bunkra i ett år. Många av grejerna betalade jag 1 cent eller 10 cent för. Tuschpennorna fick jag 97 cent istället för $2.97 :)

  2. Susanne skriver:

    Mycket intressant att läsa hur det funkar i USA, tycker jag! :)

  3. Linnea Edmark skriver:

    Roligt att läsa om hur det funkar hos er :) Det verkar fungerar väldigt likt som här i Tyskland. Jag släpper iväg min första ettagluttare nu i september och har också varit och handlat kritor, pennor, vattenfärger, papper osv osv. Här verkar dock alla följa instruktionerna om vad man ska köpa och det mesta verkar vara till sitt egna barn. Det som ska ”lämnas in” var en egen liten kategori på listan. All personal på Kindergarten och i skolan kallar barnen Frau *** och respekt och diciplinen är viktig då personaltätheten inte är så hög.
    Hälsningar Linnea i Bayern

    • Mysmasken skriver:

      Spännande :) Det är väl Sverige som är det ovanliga landet, där allt finns. Man kan ju tycka att med USA:s budget för exempelvis krig skulle de kunna ha råd att köpa lite tuschpennor och kritor till barnen istället…

  4. Mamma skriver:

    Vad spännande för Noëlle 😀

  5. Margitha skriver:

    Här i Sverige får vi köpa hörlurar istället.
    I vissa klasser min son gått i har det hängt en hel rad med hörlurar i klassrummen.

  6. Anna, Gbg skriver:

    Samma i min sons klass, hörlurar som i hörselkåpor!!! Galet är bara förnamnet. Nu har de fått en ny fröken som är mycket bättre och ser till att ungarna sköter sig. De är 30 st i hans klass, lillebror har 24 i sin klass.

    • Mysmasken skriver:

      Säg att ni skojar. Vad är de till för? För att de andra eleverna är så högljudda?
      När det är provtider här då får alla smyga runt på ”campus”. När Noëlles klass tar sig från klassrummet till cafeterian för lunch går de på led, händerna på ryggen och knäpptysta.

      • Anna, Gbg skriver:

        De är till för att eleverna ska kunna koncentrera sig om det är för stökigt runt omkring när de sitter och arbetar! Jag trodde att min son skojade första gången han berättade det, men sen såg jag att de användes… Så sorgligt att en lärare inte klarar av att få tyst på en klass. Det är för mycket tyckande kring hur en lärare ska agera. Klart som korvspad att en lärare får lov att säga till elever som stör, enligt min åsikt!

        • Mysmasken skriver:

          Ja, det är väl som den där memen, hur det var förr om ett barn hade dåliga betyg, till skillnad från nu. Förr skällde man ut barnet, nu skäller man ut läraren…

  7. Gunilla skriver:

    Så spännande för Noëlle och kul att du är så öppen om det som händer! :)

  8. Elisabeth skriver:

    Jag tror att det är en vanlig missuppfattning att vi använder hörselkåpor i klassrummet för att det är så pratigt. I mina klasser har de använts av de elever som är ljuskänsliga eller lätt blir störda av t ex någon som tappar en penna, ljud från stolar osv.
    Den som har hörselkåpor på sig har lättare att koncentrera sig.
    I Sverige Händer det att det blir ett himla liv på föräldrar om läraren ber dem skicka med en frukt till skolan eller om det ska vara matsäck. Skolan ska ju vara gratis är deras argument. Däremot går det bra att skicka med sin åttaåring senaste modellen av iPhone.
    Jag undrar hur det fungerar om barnen har någon form av diagnos. Går de barnen i vanliga klasser eller är det specialklasser?

    • Mysmasken skriver:

      Jag har ingen erfarenhet Kring det än. Antar att det beror på gravheten? Känner några barn som går i specialskola, men de har en svårare form av CP, exempelvis.

    • Margitha skriver:

      Missuppfattning?? Jag har varit i och utanför många klassrum. Vet många klasser som har det för att det inte går att jobba annars. Det handlar i dessa klasser inte om att tappa en penna. Tror inte de med diagnoser behöver specialklasser om det är lugn och ro i klassrummet. När jag på 70talet gick i skolan fanns det nog i varje klass någon/några med diagnoser och det fungerade tack vare dåtidens disciplin.
      Håller verkligen med om det sjuka i att det ska protesteras om en frukt ska tas med eller en aktivitet i skolan ska kosta några kronor. På klassresor är det alltid några föräldrar som tycker det ska vara en bestämd summa pengar som ska fås ta med annars blir det orättvist. Om min son har jobbat med att sälja jordgubbar hela sommaren och därmed har mer pengar att ta med än något barn som haft semester i 2månader var ligger orättvisan i detta? Barn måste lära sig att det kan vara värt att kämpa för något och även att livet inte alltid är rättvist.

      • Mysmasken skriver:

        Ja, herregud. Livet är olika. Skönt här, där det börjar redan med lunchen. Vissa barn får pengar med sig på fredagen att köpa glass för. Noëlle får det ibland, ibland inte. Alla barn har olika mat, Noëlle får något hemlagat, typ korvstroganoff som är favoriten, med nån grönsak bredvid (tomat, gurka, paprika, osv). Andra barn kommer med chips och kakor. Sånt är livet här :)

        • Margitha skriver:

          Det måste vara skönt man gör som man vill. Slippa den svenska ”kommunistformen”. Ja, jag börjar bli trött på galenskapen i detta land.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *