|   622   8     10
  Livet i exil | Vardag

Vi har haft en fullspäckad helg! :) Idag avslutades den med fest hos Wendy och Jason för Lexi som fyllde 5 år förra veckan.
De körde karnivaltema. Väldigt lyckat och barnen hade så kul.

En stor kulturkrock för mig är just det här hur man ser sin egen plikt att hjälpa värden. Wendy höll på att bli tokig över att folk inte OSA:r och så är det här. Folk skiter verkligen i det. Så jävla otrevligt.
Jag var jättestressad förra året över Milos kalas. I år får Milo ett vanligt litet kalas med oss tre familjer och Noëlle får ett stort med sina klasskamrater. Då tänker jag bjuda hela klassen samt våra vänner, räkna med att alla kommer och att alla kommer att droppa in som de känner för, ha lekar som man inte behöver planera antal för, godispåsar till alla inbjudna barn och sen skiter jag i RSVP. Sen om jag står där med 20 godispåsar över, då får det vara så. Jag pallar inte stressen med att bara 10% OSA:r.

Är det likadant i Sverige? 

Det blev ett lyckat kalas och vi hade tur med vädret. Vi har haft vinter här i två dagar, med typ 19-20 grader, HAHA. Idag var det 23, lite småkyligt när inte solen var framme, men annars perfekt. De hade hyrt in studsborg, en som sminkade, och ett antal lekar, sockervaddsmaskin :) Barnen hade superkul.

Det är så svårt att köpa presenter, alla barn har allt, haha. För några veckor sedan hittade jag Smart-telefoner för $3.50 styck, så jag köpte 4 stycken. En var till mina barn och en till Lexi. Åt Noëlle och Lexi har jag satt in Skype, så att de kan ringa till varandra och skicka meddelanden. Haha! 25 kr för en telefon…de får inte data på den, så de kan bara leka med den hemma på Wi-fi. Spelar roll om den går sönder direkt, liksom. Kan lägga in några små appar till Nicolas och Milo också.
Sen fick hon ett kassaskrin med sifferkod. Hon har tydligen släpat runt på det hela kvällen och det var hennes bästa presenter! :)

Sen när festen var slut, men innan de hämtat hoppborgen så var såklart vi vuxna tvungna att leka lite. Tack och lov finns inga bildbevis. Jag trodde inte att jag skulle komma in genom det där hålet, men barnen tjatade och tjatade och peppade mig. När jag till slut kröp in utbrast Lexi alldeles överlycklig: ”YOU FITTED!!!” Hahaha. Sådär gulligt grammatiskt fel gjorde det hela så gulligt.

151220a
Studsborg!

151220b
Milo och Lexi.

151220c
Leka lite lekar!

151220d
Ansiktsmålning.

151220e
Gunga lite!

151220f
Milo får hjälp av Jason.

151220g
Första slaget på piñata

151220h
Milo testar.

151220i
Finaste födelsedagsbarnet.

151220j
Jason skulle ”hjälp” barnen lite. HAHA! Piñatan svävar i luften, pinnen är trasig…! Tala om action shot!

151220k
Alla barnen äter sockervadd i klätterställningen.

151220l
Nicolas också, såklart.

151220m
Blåsa ut ljusen.

151220n
Noëlle och Tempe

8
 622   8     10
   , ,

10 svar på Kompisen Lexi fyller 5 år!

  1. Annika K skriver:

    Jodå är struntar också folk i att OSA.
    Hur svårt kan det vara att höra av sig o säga ja eller nej???? :/

  2. Mamma skriver:

    Hur skriver ni OSA på engelska? Skriver ni en förkortning som här eller skriver ni ut en hel mening?

    Om ni skriver förkortning kan det kanske vara så att alla inte förstår vad det innebär.

    Det är nog många här i Sverige som inte vet vad OSA innebär.

  3. Anna, Gbg skriver:

    Hos oss skriver vi att ”hör av er om ni INTE kan komma” på så sätt är det bara de som inte kan som man räknar bort och förutsätter att resten kommer, vilket de brukar göra. Då slipper men osa som aldrig funkar till kalas, men detta sätt funkar bra.

  4. Helen skriver:

    Det ser härligt ut!

    Men jag har lite svårt för pinatas… ”Här barn, ta den här pinnen och slå så hårt ni kan så får ni godis!”. Gillar inte att uppmuntra barn till att slå, när man i alla andra lägen säger att det inte är okej. Hur tänker du?

  5. Mia skriver:

    Åh stressen med osande! Förut några ggr har vi hyrt lokal där restaurangen vi hyr också har cateringen, då gjorde vi så att de som ville äta skulle betala in en liten summa innan, var ju långt ifrån att det täckte kostnaden för maten, typ en 50 lapp, men bara så att folk skulle förstå att det faktiskt kostar om de osar men inte dyker upp och så att vi skulle ha koll på hur många som maten skulle räcka till. Var tyvärr en hel bunt med folk som sa att de skulle komma och frågade om de kund betala på plats och jag gick med på det och la ut pengarna. Många dök ju så klart inte upp. Så himla surt att ha lagt ut pengar och folk inte dök upp, blev ju mer än 50 kr per person eftersom vi stod för merparten av varje kuvertavgift.
    De senaste gångerna vi haft fest har vi struntat i att be folk osa och räknat ut ett snitt på ungefär hur många vi tror kommer dyka upp, sen har jag lagt på lite i överkant. Det har funkat kanon. De gångerna har faktiskt folk varit duktigare på att höra av sig konstigt nog, även fast de inte behövt…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *