|   1 312   4     6
  Tyckmycken

Som ni vet har vi sjukt dåligt med pengar till skolan här i USA. Krig och andra tråkigheter prioriteras. Då får man ta saken i egna händer. Lärar- och föräldraorganisationen (PTO – Parent/Teacher organization) står för alla insamlingar. Det är tredje året vi kör just den här.
Det funkar som så att barnen ska springa totalt 1 mile (1,6 km), och det har då räknats ut att det är 35 varv runt dessa banor. Under tio dagar är Boosterthon-teamet här, de har olika teman varje år och de går in i klassrummen och lär barnen om mobbning, att hjälpa varandra, eller vad nu temat är.

Barnen blir hjärntvättade med funrun.com och att mamma och pappa ska sätta upp ett konto och börja tigga pengar från mor- och farföräldrar och andra… För varje dollar per varv de får, finns det olika priser de får, typ en frisbee, ett armband, osv.

Jag gillar inte riktigt den här modellen då vi får mindre än 50% av de totala intäkterna. Resten tar boosterthon-gänget. Samtidigt så gör de allt och det är vår mest framgångsrika insamling som ger oss ungefär 20 000 dollar. Det borde gå att anordna själva, men när bara typ 12-15 personer dyker upp i en skola på 900 ungar…ja, då är det svårt att få nånting gjort.

Förra mötet bad skolan om pengar från PTO för två moppar och två hinkar, för att vaktmästarnas grejer är trasiga. Så sorgligt. Sånt ska ju komma från kommunen/county. Likaså datorer så att barnen kan ta de test som krävs, osv. Men det är just teknologi vi samlat in till de senaste två åren. För det finns skolor som är fattigare än vår, så de får företräde… Så eftersom våra datorer är skitkassa, men inte lika kassa som de värsta, så får vi ingenting. PTO ska egentligen samla in till det där extra åt barnen, lekplatser, tillhörande solskydd osv. Men nu är det som det är, så det är bara att gilla läget.

Målet  var 20 000 dollar, och det nådde vi, så det var ju bra :)

170202
Jag var där tidigt. Första loppet var särbarnen på röda och sen VPK (Milo på blå). När Milo sprang lät jag bli att ”jobba”, utan hejade på honom! Efter Milo var det klass 2 och 3, och efter vad Kindergarten (Lexi, Ashlyn) och klass 1 (Noëlle), då märkte jag av varv på tröjorna.

170202a
Världens sötaste påhejare!

170202b
Milo flörtar med en av ledarna 😉

170202c
Det var svårt att klä dem idag då det bara var 13 grader när vi gick i morse, skulle vara 16 vid hans race och sen bli 24 senare. Tog av undertröjan efter halva racet, då han blev varm.

170202d
Finaste killen! <3

170202f
Milo tog det väldigt seriöst och sprang för att vinna…!

170202g
Så fokuserad.

 

170202e
Vattenpaus.

170202h
Kämpar vidare och springer om alla.

170202i
Sista strecket!! Färdig först av alla i klassen =)

170202j
En bild med pappa hann vi med. Satte Greg på att märka av varv eftersom det var dåligt med folk.

170202k
Milo chattar upp nån tjej, haha. Sån tjejtjusare den där. (Finns det något uttryck på svenska? ”To chat someone up.”)

170202l
Sen kom Noëlles klass ut! Tror det är sju klasser i hennes årskurs, så det blev livat under hennes lopp =)

170202m
Dansar lite under uppvärmningen.

170202n
Min finaste tjej! <3

170202o
Alltid tokig :)

170202p
Färdig, och med några extra varv på ryggen! <3

 1 312   4     6
Reklam
  |   360   4     6
  Vardag

Nu har jag lämnat barnen i skolan. BARNEN. I plural.
När jag kom hem satt Nicolas på soffan och jag ba’: ”Var är Milo? Har han inte gått upp än?” Han är i skolan :(

Värsta milstolpen måste helt klart vara när de börjar skolan. När man förlorar dem och inte har dem på heltid längre. När någon annan tillbringar tid med ens barn än en själv. Så tråkigt. Saknar ihjäl mig varje gång. Stackars Nicolas är nu själv hemma på dagarna.

Det gick hur bra som helst, såklart. Några barn i klassrummet grät som vanligt, men Milo var supertaggad <3 Räknar ner timmarna tills vi kan gå och hälsa på när de har lunch. Ska se om jag kan fånga Noëlle också. Hon sa att de brukar gå strax efter att VPK kommer, så förhoppningsvis hinner vi hälsa på båda.

170106a
Milo redo att gå till skolan.

170106b
Stora killen.

170106c
Finaste Milo 

170106d
På väg till skolan med kompisarna.

170106e
Lexi, Tempe, Noëlle och Milo innan de gick åt skilda håll.

170106f
Milo vid sin bänk <3

 360   4     6
   ,
  |   244   3     0
  Vardag

Grejar inte det här alltså. Hans ryggsäck står packad med extrakläder och handduk (täcke när de vilar)… Lunchväskan är redo med matchande termos. Allt i Transformer såklart…
Men det går liksom inte. Min lilla kille. Han känns så mycket mindre mogen än Noëlle gjorde. Jag oroar mig för hur han ska greja att äta på lunchen och sånt, lol.
Vet ju att det kommer att gå bra, men…

Imorgon får de iallafall plättar, för att det är fredag och för att det är första dagen. Jag och Nicolas går upp på lunchen och hälsar på. Det är alltid kul att lära känna barnen, och de tycker att det är kul att prata. Så får jag se till att Milo får upp sin termos och sådär.

Dags för mig att sova så att jag orkar upp imorgon bitti :)

170105a

 244   3     0
   ,
  |   556   5     0
  Vardag

Nån som kan förstå att min lillskrutt ska börja skolan om ett par veckor!? Han är såå redo, men inte jag!

Idag var det ”Meet the teacher”. Milo känner ju igen henne sen Noëlle hade henne och han var så trygg i klassrummet! Han satt fint på stolen och lyssnade, hälsade på de andra kompisarna. Den här mamman var sååå stolt så! =) Det var en del barn som man kan se på en gång kommer att bli stökiga. Fröken berättade att man kan bli utslängd från programmet om man har mycket frånvaro eller om man är stökig. Jupp!

Det var många killar. När vi kom dit var det 7-8 barn där och alla var killar. Sen kom det in några tjejer, men inte många.

Jag är så glad och spänd för hans skull! Tänk att det aldrig blir gammalt, alla nya milstolpar.

Ska också bli intressant att se hur Nicolas klarar sig hemma ”själv” i två år. Det blir en omställning det. Känner att Milo och Nicolas inte har fått tillräckligt med tid tillsammans :( De har precis börjat kunna leka ihop rätt bra…men, men. Det är som det är.

En snabb film på Milo som stöper ljus också.

img_5102
Milo och Mrs Myers

 556   5     0
   ,
Reklam
  |   302   5     0
  Vardag

Idag var det utklädnad i skolan för barnen! De ska klä ut sig som en karaktär från en bok. Noëlle fick vara Squirtle från Pokémon, för jag orkade inte göra en till 😛

161028a
Vårt morgongäng på promenaden till skolan.

161028b
Squirtle.

161028c
Noëlle och Lexi.

161028g
Noëlle under paraden.

161028i
Noëlle med några av klasskompisarna.

 302   5     0
   ,
  |   1 911   13     6
  Vardag

Första skoldagen idag! De andra började i onsdags. Hon kände sig så trygg, gick in i klassrummet, hängde ifrån sig väska och matlåda och satte sig med resten av barnen på mattan och lekte :) Älskade unge!!

Vi verkar ha fått en jättebra lärare, som dessutom är trespråkig, så hon vet vad vi går igenom.

Kan inte vänta tills jag får hämta henne och höra hur det har gått.

Glömde att skriva att vi kommit hem, haha. Resan gick jättebra. Iallafall planresan. Sen var det rena mardrömmen på flygplatsen, och jag hade aldrig grejat det utan Greg, så det var en himla tur att han kom kan jag säga. Igår hämtade vi också lillebror Sebastian som är här i två veckor. Såå kul! 😀 Just nu är han i poolen med Milo och Greg. Jag ska jobba lite innan vi ger oss ut på roligheter.

160815a

 

160815b

 

160815c

 1 911   13     6
   ,
  |   332   8     5
  Vardag

Den 9:e var det skolavslutning. Jag saknar verkligen den tiden i Sverige och önskar att mina barn kunde få uppleva det nån gång. Här är det ingen stor grej.

Kvällen innan avslutningen tömde jag Noëlles väska, och där i låg en sån där T-shirt som hon pratat om! De kör med positiv förstärkning på vår skola, och man kan tycka vad man vill om det, men vi har verkligen få incidenter på skolan jämfört med stadens och statens snitt, så det verkar fungera bra.

De har ett system där man tjänar ”Bear bucks”, alltså Björnslantar. Om de blir påkomna med att göra något fint, kanske stanna och hjälpa någon som trillat, eller hjälpa till att städa upp när alla andra barnen går och sätter sig i sina bänkar, eller något annat utöver det förväntade, då förtjänar de en sådan Björnpeng. Ett litet papper bara. De kan inte göra det och sen springa till fröken och berätta och säga att de vill ha en. Anyways, fem sådana pengar blir till en Bear Paw, en Björntass alltså, som de får färglägga som sedan laminera och sätts upp på vägen i kafeterian.

Jag minns att det bara var fem barn i hela skolan förra året som fick en sådan tröja, vet inte i år, men Noëlle fick en! :) Min fina tjej!

Ursäkta håret…hade lite bråttom och borstade det lite snabbt, haha. Vet inte vad jag ska göra med det ändå, det är så tunt, så tunt att det bara flyger. Men det har vuxit igen, sen hon kapade av det i höstas :)

Nu räknar vi ner till Sverige. 21 dagar!!

160610b

 332   8     5
   ,
  |   1 040   17     3
  Vardag

Den här fina tjejen är nästan färdig med Kindergarten. Idag fick de pris och utmärkelser baserat på vad de gjort under årets gång. Vi har loggat hur många böcker vi har läst, och annat.

Lärarna hade också tilldelat varje barn en egen personlig utmärkelse, vilket var gulligt, och Noëlle fick ”Best author award!” Antar att Mrs Hunt uppskattar hennes historier och berättelser.

Noëlle, mamma och pappa är så otroligt stolta över dig! Du är en fantastisk tjej. Fortsätt som gör så kommer du att kunna bli ingenjör/uppfinnare, astronaut, sköldpaddsvaktare eller vad annat du får upp ögonen för. Älskar dig till solen, månen, pluto, sju varv runt jupiter och tillbaka <3

160602a 160602b 160602c 160602d 160602e 160602g

 1 040   17     3
   ,
  |   723   8     5
  Foto & Film | Livet i exil

Åhhh! Idag var vi bjudna till skolan på ”mors dag”-föreställning. Det var så fiiint att jag fick en tår i ögat. De har övat och övat i flera veckor på alla sånger och inte en enda gång har hon råkat sjunga dem hemma, lilla damen. Vi gick dit hela familjen för att se på föreställningen och efteråt fick vi gå tillbaka till klassrummet. Vi fick presenter som barnen gjort, ett papper med en dikt och handavtryck, en berlock med ett foto på barnen, ett bokmärke… <3 Noëlle var så spänd och lycklig.

Vet inte hur de fick sisådär 120 barn att stå där helt stilla och sjunga alla sånger och göra alla gester :)

160506a
Alla 5- och 6-åringar på scenen.

160506b
Tillbaka i klassrummet. Fint klädda pojkarna är, haha. Det blev bråttom. 

160506c
Noëlle med fästmannen 😉

Kass kvalitet, stod där bak och filmade, varsin liten snutt från två av sångerna, men så får ni ett hum.

 

Bilden av den svarta lilla 6-åriga pojken i Noëlles klass vars mamma uteblev, gråtandes vid sitt skrivbord där den fina dikten med handavtrycket och det lilla hjärtat bredvid ordet ”mom” låg, har för evigt etsat sig fast i mitt minne. Det är så fint och mysigt med sådana här evenemang, men man glömmer hur extra svårt det är för de barn vars föräldrar inte kan komma eller bryr sig om att komma. Mest troligt är att de har det så fattigt att hon helt enkelt inte kan ta ledigt för ”något så simpelt” som en föreställning i skolan :( Mitt hjärta gick i tusen bitar, så jag kan bara tänka mig hur han mådde…usch. Jag grät inombords.

 723   8     5
  |   1 048   5     16
  Livet i exil | Vardag

Jag har ju pratat lite om hur underfinansierad skolan är i det här landet, och det är så sorgligt. Nu närmar vi oss skolavslutning, en månad kvar, och de räknar ner med ABC och försöker göra lite kul saker för barnen, men pengarna finns inte där. Varje månad får vi en lista hem med önskemål, saker som behövs till pyssel och annat i skolan.
Som tur är har jag en massa pärlor hemma, men resten ska jag och barnen åka iväg och handla lite av nu. Det är ju inga dyra saker…

Dessutom är det läraruppskattningsvecka den här veckan. Har ni det i Sverige också? Hela veckan har PTO (alltså föräldrar-och-lärarföreningen) ordnat grejer åt lärarna. I går fick några av oss jobba utsläppet och se till att barnen kom på bussarna, så att lärarna skulle slippa och istället bli bjudna på en lärarlunch. En morgon fixar vi frukost och ett par av dagarna har de fått en hembakt kaka eller en chokladbit i sitt skåp på morgonen. Bara för att visa uppskattning.

Ska ställa mig och baka lite kolakakor till Noëlles fröken och ge henne det samman med ett presentkort. Pratade förresten om det med Noëlle igår, på väg till skolan. Jag berättade att hon skulle visa Mrs. Hunt lite extra uppskattning den här veckan, ge henne en kram och tacka henne för att hon är världens bästa lärare och sådär. ”Jag tycker att mrs Hunt har en så mjuk och skön mage”, utbrister hon. ”Ja, fast det kanske du inte ska säga…” Hahahaha.

160505a
Får hem ett månadsbrev med önskelista, och även en kalender den här månaden.

160505b
Önskelistan.

160505c
Tur att jag har så många att skicka med 😀 Har namnmärkt alla.

 1 048   5     16