Kommentarer

1. 1
   Marie skrev den 26 januari, 2010 kl. 15:19:
   

   Inte säkert, det kanske inte blir mer än så?!

2. 2
   ylva skrev den 29 januari, 2010 kl. 14:31:
   

   inte då :). det är inte säkert att magen blir så väldigt mycket större egentligen. kan ju säga att jag hade väldigt roligt åt redogörelsen för andra delen av föräldrakursen *lol*. ville också säga att det kanske är bättre att helt enkelt bara bestämma sig för att göra det som känns rätt och bra för en själv och ens barn istället för att bestämma sig för en metod? vilket jag bara säger för att det är enklare och mera kravlöst, inte för att jag tycker att a.p är fel. jag hade också läst på innan och dessutom suttit länge och lyssnat på hur man uppfostrar/tar hand om barn här. två raka motsatser om man säger så. och jag provade båda två. INGEN av dem passade mig och mina barn. så vi gör vår egen grej :). vi sov inte tillsammans, för då sov ingen av oss. däremot sov vi i samma rum. jag bar båda två i sjal, men bara när det kändes bra, långt ifrån hela tiden. jag använde tygblöjor, men inte nattetid. jag ammade fram till dess att jag ville ha tillbaka min kropp och jag upplevde att barnen kändes “för stora” ( för MIG alltså, en helt subjektiv uppfattning och ca 10 mån. vilket är för kort med a.p-mått mätt och alldeles för långt med lokala mått). ur vissa aspekter är jag sträng, ur andra inte alls. vi har mycket rutiner hemma, läggning vid samma tid, mat vid samma etc. det var inget jag hade planerat heller, det var för att jag insåg att mina barn trivs med det. och vi är nära varandra :). gör mycket saker tillsammans.

   vi mådde alla mycket bättre när jag började göra saker och ting så som de kändes rätt att göra, istället för att lära mig metoder och läsa böcker om hur man “bör” göra. varje barn och varje förälder är unik typ, om man får vara lite flummig. om mina barn kommer att bli bråkiga i tonåren? förmodligen. för det var inte jag och jag har insett att mina barn resonerar och reagerar inte alls som jag. helt uppriktigt, jag misstänker att barn har karaktärer som är starkare än uppfostran. tror att uppfostran är sekundär till personligheten, men absolut inte oviktig på något vis! man gör så gott man kan helt enkelt och så hoppas man på det bästa :).

   du kommer att bli världens bästa mamma till ditt barn :)!

   kram kram,

Leave a Comment

Name (required)

Mail (will not be published) (required)

Website