Monthly Archives

november 2010

High-need children (överlevarbarn)

Ända sedan Noëlle föddes har vi insett att hon inte riktigt passar i samma fack som andra barn. Inte så att det är något fel på henne, men hon har behövt mer av allting. Mer närhet, mer förståelse, mer lyhördhet. Mer av allt, utom sömn. Vi höll henne hela dagarna när hon var liten, hon ammade hela tiden, hon sov i vår säng men vaknade ofta. Det gick inte att lägga ifrån sig Noëlle.
Välmenande familjemedlemmar menade (och menar fortfarande) att vi skämt bort Noëlle. Att vi skapat det här. Och självklart har vi också tvivlat.

Var eviga dag får vi frågor som "Is she a good baby?" eller "Does she sleep through the night?"
Ibland ljuger jag och säger att, "ja, jo, hon sover hela natten", för jag orkar inte med kommentarerna som följer: "Aww, you poor thing, my baby slept through the night when she was 2 weeks." Bra för dig då. Här är sanningen att hon fortfarande vaknar varje eller varannan timme vid 8 månaders ålder.

Om jag inte hade något att jämföra med skulle det här vara det enda jag visste, och jag skulle tro att det var normalt.
Men nu har jag massa barn att jämföra med, och inget barn är så krävande som Noëlle. Hon är alltid det mest högljudda barnet på öppna förskolan. På fem röda kan hon gå från glad till så förbannad att hon kan skrika öronen av vem som helst. Hon är envisheten själv. Hon kan fortfarande vid åtta månaders ålder inte sitta själv och leka mer än 5 minuter, oavsett hur pigg och mätt hon är. Hon måste ha publik, helst fler 3-4 stycken eller fler.

Folk säger att jag inte ska läsa så mycket, men jag är så oerhört glad att jag köpte Dr. Sears bok "The Fussy Baby Book : Parenting Your High-Need Child From Birth to Age Five". Det är som att läsa om Noëlle. Det har fått mig att inse att det helt enkelt är hennes personlighet och inte något vi har skapat.
Jag är så himla glad för hennes skull att hon har en sådan personlighet, jag tror den kommer göra henne nytta i livet. Och utan alla dalar skulle vi inte ha de fantastiska topparna. Hon är bara så mycket mer av allting i jämförelse med andra barn i hennes ålder. Jag älskar henne så att det gör ont.

Ett litet utdrag ur boken fritt översatt:
"Varför är mitt barn så annorlunda? Hon är inte som mina vänners barn. De sover hela natten. De blir gladeligen hållna av vem som helst. Mina vänner verkar inte lika trötta som jag. Vad gör jag för fel?"

Känns det här igen? Ditt barn beter sig på det sätt hon gör för att hon är sådan. Ditt barn beter sig som hon gör på grund av sin personlighet, inte på grund av ditt föräldrarskap.

Eller Dr. Sears egen erfarenhet av att få ett high-need-barn (fritt översatt):
Våra tre första barn var relativt "lätta" barn. De sov bra och hade förutsägbara matrutiner. Det var enkelt att veta vad de behövde, och att tillgodose deras behov. Jag började till och med tro att föräldrar som kom till mig och klagade över sina gnälliga barn överdrev. "Vad är allt gnäll om svåra bebisar?" undrade jag. Sen kom Hayden, vårt fjärde barn, som skulle förändra våra liv. Vår första ledtråd att hon var annorlunda kom redan efter ett par dagar. "Jag kan inte lägga ifrån mig henne", sade Martha om och om igen. Amningen var inte bara en källa för mat, det var också en trygghet. Martha blev hennes mänskliga napp. Hayden godtog inga substitut. Hon var alltid i sin mors armar och vid hennes bröst, men efter ett tag blev de armarna och brösten trötta. Haydens skrik var inte små klagomål, de var rena alarmen. Välmenande vänner föreslog "lägg ner henne bara och låt henne gråta ut". Det fungerade inte alls. Hennes fantastiska envishet gjorde att hon fortsatte gråta. Gråten tystnade inte. Den blev bara värre om vi inte svarade.

Definitionen av ett överlevarbarn, eller high-need child:

Livlig
Hyperaktiv
Energisugande
Äter ofta
Krävande
Otillfredsställd
Oberäknelig
Superkänslig
Kan inte läggas ner (konstant hållen)
Kan inte lugna sig själva
Separationskänslig

Här är Dr. Sears hemsida med den här listan och annan bra information om high-need och en massa annat också förresten. http://www.askdrsears.com/html/5/t050100.asp

Så vad vill jag med det här inlägget? Jag vet inte riktigt. Jag ville bara berätta. Kanske kan jag hjälpa någon därute som har eller får ett liknande barn. När man accepterar att det inte är något fel på barnet och att man inte har skapat det här och istället ser allt det positiva så blir det mycket lättare och roligare att vara förälder till ett sånt här barn. Jag vet att det kommer bli tufft att uppfostra Noëlle, och vi har redan viljekamper här hemma. Vi övar på att välja våra strider, och att sätta gränser som fungerar för alla.

Nya comp cards!

Igår hade jag en liten photoshoot med mina favoritungar (förutom min egen då) =)
Det är tredje året jag gör deras Comp Cards, de är mycket finare än agenturens egna, tycker vi.
Det går superbra för dem med modellandet. Alltid är de med i någon flyer man får på posten, hoho.
De håller på med en kortfilm (45 minuter) som öppnar i Cannes nästa år, fan vad tufft!

Fick de här söta bilderna på Maija:
Sötaste Maija som snart blir 9 år…GAH? Första gången jag fotade Maija och Mikael var de bara 3 och 5 år gamla, haha.


Mikaels compcard


Maijas compcard

Man ska ha husvagn…

Minns ni den klämkäcka gamla låten? 🙂

Nu ser ju inte husvagnarna riktigt ut som de gjorde på den tiden, men ändå. Här nedan har jag ritat en liten illustration, fin va? Så ser en 5th wheel ut, som vi ska köpa. I delen som går över lastbilen ligger sovrummet, och det är tre trappor upp, typ. De är ungefär 12 meter långa.

Nedan följer de fyra modeller som vi väljer mellan. Alla har sina för- och nackdelar.


Övre bild: Denna modell har King-size-säng, vilket är ett måste så att vi får plats med Noëlle plus eventuella syskon i sängen. Den har även ett loft, där barnen sedan kan flytta in…eller där mormor:ar kan bo när de hälsar på 😉


Övre bild: Den här är lite mindre (och billigare), men den våningsängen som glider ut bakåt gör att den känns mycket större.


Övre bild: Denna är just nu favorit, men vi skulle plocka bort en våningsäng och fixa skrivbord där istället.


Övre bild: Greg gillar denna, jag är inget stort fan. Han gillar tvättrummet, haha.

Den som är intresserad kan följa vår engelska blogg där vi bloggar om förberedelserna kring vårt äventyr, och även såklart själva äventyret när vi sticker iväg.
Här är den bloggen:
Give up the rat race – http://www.giveuptheratrace.com/

Vitlöksmonstret

När Noëlle luktar så mycket vitlök att jag inte längre ser fram emot att gå upp och amma henne på kvällen, då är det dags att sluta med vitlöken va? 😉
Hade ingen aning om att ett litet barn kunde få dålig andedräkt, haha.
Hon älskar ju mat med smak, så vad ska en mamma göra? Salt vill jag inte använda, och vitlök ger ju smak utan att bli starkt…perfekt.

Tycker för övrigt att det är superkul att laga mat till Noëlle. Jag gör samma mat som jag gör till mig och Greg, men tar av det innan jag lägger till salt, t.ex. Häromdagen gjorde jag köttfärsås och spaghetti… Kokade hennes kött istället för att steka, mixade de krossade tomaterna innan jag hade i, men annars var det i princip samma som vårt, förutom buljong och salt. Hade i lök, morot, köttfärs, vitlök, krossade tomater, peppar. Typ så. Och spaghetti förstås.

I fredags gjorde jag bearnaisesås till mig och Greg, och det kunde Noëlle också äta. Äggula är ju okej, det är äggvita man ska undvika… Hon tyckte det var supergott.

Barnmatsburkarna här är vidriga, Noëlle vägrar äta. Vi har provat några olika, men hon ser ut som hon ska kräkas och får riktiga kväljningar… Min nya regel är att om inte jag skulle kunna tänka mig att äta det jag ger henne, ska inte hon heller behöva. Om vi kommer till Sverige kanske vi kan prova lite barnmatsburkar, för där är de ju goda. När jag jobbade på Konsum brukade jag köpa en av de stora barnmatsburkarna köttfärsås och trycka i mig på rasten, haha.


Såhär ser det ut när jag lagar mat. En stekpanna utan salt och en med. En kastrull utan salt och en med. And not to worry, jag kokade hennes kött, det ligger i en stekpanna bara för att jag inte hade någon kastrull över, inte för att det steker.


Och här är våra portioner. Hon älskade det!


Förra veckan gjorde jag fiskgryta. Fisk, purjo, morot, sweet chili sauce, tomatpuré, osv.


Här är matvraket när hon äter kalops. Mmm! Nu blev jag sugen på kalops…

Close