Monthly Archives

juli 2012

Plötsligt händer det

Vi åkte för att köpa en ny vattenpump och åt på restaurang på vägen hem.
Av en slump fick svenska flaggan vi köpte igår följa med in som underhållning.

image

Det satt ett sött litet par bakom oss och efter en stund sade mannen: “Talar ni svenska?” Utan brytning men på ett språk som inte använts på länge.
Jag knatade över till deras bord och pratade lite. Han förstod det mesta, så länge jag talade högt och tydligt och artikulerade väl. Det var…likt något jag aldrig hört tidigare. En 150 år gammal svenska som överlevt här i Minnesota.

Mannen var 81 år, född 1931. Hans farmor och farfar hade utvandrat 1850 eller 1860 från Småland och båda hans föräldrar hade pratat svenska. Wow!
Han själv hade bara besökt Sverige ett par gånger.

Glädjen och stoltheten lyste i hans ögon när han fick använda sin svenska. När jag åter satte mig vid mitt bord översatte han för sin fru vad vi talat om.

Mäktig upplevelse. Tänk om vi inte tagit med flaggan som N satt och viftade med, eller om N varit ett tystlåtet barn som inte suttit och pladdrat på.
Då hade våra vägar aldrig korsats.

Det är sånt här jag älskar med vår livsstil.

En dag i Lindström (Little Sweden) i delstaten Minnesota

Bildstormsvarning!


Vattentornet.


Alla butiker hade skyltar på både engelska och svenska Hardware (Järnvaror) och det var dalahästar överallt.


Vi hittade svenska flaggan målad på en vägg och på alla affärer stod det “Välkommen” och det var svenska flaggor.


Inne på antikaffären hade de en del svenska grejer, och en del mindre svenska grejer (tyska krigsgrejer?) sen gick vi och åt på Swedish Inn.


Köttbullelunchen serverades med majskolv, potatismos och rostat bröd och utan lingonsylt…fast köttbullarna var goda!


Efter lunchen knatade vi vidare och fick se Karl-Oskar och Kristina samt Vilhelm Moberg (nåja, deras statyer). I huset bakom finns Mobergs skrivbord.


Såhär skulle Karl-Oskar och Kristinas hus ha sett ut på riktigt.
På en sten stod det: “”And all the stones wherever he looked; broken stones, stones in piles, stone fences, stone above ground, stone in the ground, stone, stone, stone.” Från boken.

I en liten glänta på andra sidan Karl-Oskar-huset ligger den äldsta, svenska kyrkogården. Det kändes mysko att se gravstenar med svensk text.
“Saliga äro de döda som i herranom dö.” Vet inte riktigt vad det betyder… Sven blev bara 13 år 🙁


Det här är ett litet museum typ, de ordnar midsommar här och det finns en affär med svenska prylar. Relativt nybyggt, men inte så illa gjort tycker jag. Ser nästan svenskt ut, lite tegel på taket bara…


Det här lilla huset däremot, som ligger på samma tomt är ett äkta, gammalt hus målat med falu rödfärg.


En del av den svenska affären 🙂


Noëlle hittade en liten kompis och hon lekte med ljuset i lyktan i 20 minuter + dagens loot, lite choklad och geléhallon.

Det blev ju en hel del bilder haha. Sorry, men det var sjukt intressant. Jag har försökt att både läsa och lyssna på Mobergs böcker, men aldrig ens tagit mig igenom första boken. Detta var när jag var tonåring och bodde i Sverige. Kanske ska prova igen nu när jag har lite att relatera till.

10% viktnedgång…

…och snart är jag bara överviktig och har inte fetma längre, yay! Jag verkar gå ner i vikt som en trappa. Ner, upp litegrann, ner upp litegrann.
Funkar fint, känner inte att jag har bantat den här våren men vågen visar ju neråt.

Vikt vid start: 99,6 kg
Vikt idag: 87,4 kg
Sedan sist: -2,5 kg
Total minskning: 12,2 kg
Veckans BMI: 30,2
Total BMI-misnkning: -4,2
Kvar till mål: 22,4 kg

(3 kg per stjärna)

Friiiii som en fågel!


Älskar den här bilden jag tog av en staty förra veckan.

Jag vill va’ friiiii som en fågel, friiiii som en fågel, la la la la la…

Nu har vi gjort vår sista mässa och ett nytt kapitel i vår blanka bok påbörjas. Det är så himla spännande, kul och underbart att vara fri. Mässorna var vårt ankare, vår överlevnad, vår inkomst. Är ovissheten läskig? Lite. Mer maken än jag som är orolig.
Jag har jobbat som översättare i 6 år och det är inget konstant pengaflöde. Vissa månader skulle jag kunna tjäna 40 000, kr andra kanske 7 000 kr. Men det ordnar sig. Det gör det alltid.
Jag tänker jobba så mycket jag kan de månader som det finns mycket och sen ta vad jag får de andra månaderna.
Främst tänker jag jobba på kvällarna, när barnen sover. På dagarna ska vi umgås, leka, utforska.
Det blir mindre bilåkande och lite längre på varje ställe (vi tänker kanske 2-4 veckor, beroende hur vi gillar’t), allt med barnens intresse i åtanke.

Iiih vad spännande! Vi börjar vårt nya kapitel med att besöka lite svenskhistoriska saker här i Minnesota.

Ni hänger väl med?
Tjingeling!

Och så undrar amerikanerna varför resten av världen ogillar dem…

…eller näe förresten, det gör de inte. De har inte en aning och de bryr sig inte, för precis såhär tycker de:
“With your U.S. passort, the world is yours!”

Idag fick vi Noëlles pass skickat till oss. Jag är så himla glad att Noëlle kunde få det på en gång, nu är hon amerikan, forever. Och jo, de kanske är dryga, ignoranta och självgoda, men det är ett jäkligt bra pass att ha.

Eftersom jag inte bott här tillräckligt många år efter min 14:e födelsedag kunde Noëlle inte ärva mitt pass. Här gäller ju territorialprincipen, man blir amerikan om man föds här. Men för några år sedan kom en ny lag ut som sade att om barnet klarar alla krav för att få Green Card och har en amerikansk förälder så blir de automatiskt medborgare när de får Green Card.
Himla piffigt!

Nu väntar vi bara på maken. Han måste bo här i 3 år för att få söka medborgarskap. Det vore ju jäkligt puckat att dra till något annat land (typ Sverige) innan han fått det. När väl hela familjen har det kan vi ju flytta tillbaka hit, pensionera oss här eller göra vad tusan vi vill.

Close