Monthly Archives

februari 2018

Vi kanske ska husvagna igen?


Milos senaste bygge.

 

Var ska man börja? Det har hänt så mycket de senaste tio dagarna.
Skolmassakern som skedde här i Florida på Alla Hjärtans Dag har väl inte undgått någon? En i raden av många.
En skola i närgränsande stad och en i vår stad var under lockdown här förra veckan på grund av hot.

På skolstyrelsemötet på måndag ska de lägga fram att lärare ska ha vapen i skolan. Jag blir helt…mållös.

Samtidigt som vi i föräldraföreningen måste hålla fundraisers för att samla ihop pengar till nödvändigheter som moppar, dammsugare och datorer (som är ett måste för provtagning) har tydligen vår guvernör hittat 450 miljoner dollar på att sätta upp metalldetektorer, pansarglass och annat… För vi kan ju inte fokusera på det verkligen problemet – vapen. Nej, nej, avled från det verkligen problemet, sätt plåster på istället för att fixa problemet.

Vi har ju känt att USA kanske inte är en långvarig boplats för oss, och den här senaste dödsskjutningen i Florida tillsammans med den på Pulse för två år sen där 49 dog känns lite som droppen. Vi har länge pratat om att så småningom flytta tillbaka till Kanada, och nu pratar vi om det mer än någonsin. Jag har börjat titta på hus däruppe, fundera på hur vi skulle klara oss på min lön tills vi kan dra igång något nytt till Greg, osv. Först och främst måste vi fixa medborgarskap till Greg innan vi beger oss. Det är prio nummer ett…

Sen häromdagen när jag vara nere på campingen där husvagnsfamiljen är för tillfälligt blev jag sugen. Vi har pratat mycket om hur mycket vi saknar det och att vi skulle vilja göra det med barnen, men att det är svårt när de går i skolan och att vi inte har råd att ha hus och husvagna. Messade Greg och frågade vad han tyckte om idén att sälja huset, köpa en begagnad husvagn, husvagna i ett par år (typ ta alla stater) och sen landa i Kanada? Han tyckte att det lät lika bra som jag 😀

Så vi tänkte långsamt börja förbereda för det, göra i ordning huset, fixa medborgarskap och sådär. Får kanske lägga Sverige på is nästa sommar, och sluta boka kryssningar, för nu är vi fast här ett år till. Känns inte kul att skicka barnen till skolan 🙁

Ser många fördelar med att flytta, främst vapenlagar och sjukvård. Två år i husvagn skulle ge oss mer tid med barnen, mer tid för svenska, nya upptäckter och erfarenheter.

Vi får se hur det blir, men det känns rätt 🙂

En dag på stranden med Sean och Aiden

Åhh, jag är så glad att jag fått kontakt med den biologiska mamman till Sean (och Aiden) =) Hon till och med lade till mig på Facebook! För den som inte är insatt var de fosterbarn hos en familj på gatan, men Sean och Noëlle blev snabbt bästa vänner och närhelst fosterfamiljen åkte iväg och behövde barnvakt bodde Sean hos oss, ibland en vecka i taget. Han kom alltid och knackade på dörren och frågade efter Noëlle, osv. Han tog en del av båda våra hjärtan och jag lovade honom att vi skulle finnas här för honom.

I början hade vi lite kontakt, men under en tid fick jag inget svar så jag blev orolig. Det visade det sig att hennes telefon hade gått sönder före jul, så nu är vi på banan igen. Det verkar gå bra för henne, så vi får hoppas att det fortsätter så <3

Under de tre månaderna vi inte såg Sean kunde Noëlle spontant börja gråta om vi pratade om att åka till stranden (för att hon associerar det med honom), eller om vi pratade om vilka vi ska bjuda på hennes födelsedagskalas och sådär. Vi hämtade hit Sean förförra helgen och han sov över här och igår tog vid dem till stranden. De bor ungefär 1,5 timme bort, men jag viker mig alltid dubbel för barnen 🙂 En dag kommer de att uppskatta det, kanske, haha.

180218a
Vi fick åka lite tidigare än planerat så vi köpte med pizza.

180218b
I solnedgången.

180218c
Med tjejerna.

180218d
Stora tjejen.

180218e
Noëlle och Sean.

180218f
<3

Close