Monthly Archives

februari 2019

Idag fick Greg sitt PUT!

Vi fick en trevlig Alla hjärtans dag-present på posten idag 🙂 Från Migrationsverket. Jag vet inte riktigt hur de arbetar där; vi ansökte för exakt 6 månader sen, och handläggningstiden skulle vara 13-19 månader.

I måndags ringde jag lite orolig dit, för jag ville inte göra fel, och jag har ju hört allt möjligt om att man inte får vänta i landet, eller att man åtminstone måste åka ut när beslutet tas, osv.

Tanten sa att hon skulle notera i hans mapp att vi väljer att stanna i Sverige i väntan på beslut. Bara sådär. Sen nästa dag fick jag ett mejl att ett beslut har fattats och idag fick vi veta att han fått permanent uppehållstillstånd!

Lyckades boka tid till imorgon för att åka in till Örebro och ta fingeravtryck och foton, sen får vi se vart det bär av efter det =)

Ska han gå på SFI? Eller ska vi försöka fixa ett jobb åt honom? Eller ska jag starta upp något eget företag igen åt honom? Många frågor, men skönt att den här biten är över. Min mardröm var ju att de skulle skicka hem honom efter sina tre turistmånader och att vi skulle bo ett år utan honom, men det slapp vi alltså 😀

Fixade lite mums till barnen när de kom hem från skolan! Jordgubb, hallon och passionsfrukt, mixad med yoghurt, mjölk och lite socker till typ glass eller smoothie. Mums!

En pojke och hans hund

Åh vad jag ser framemot den kommande veckan med sina plusgrader =)
Vi ska få 6 grader på dagarna i fyra dagar, och sen 3 på nätterna.

Förstår ju att det inte riktigt kan smälta bort och bli vår ännu, utan att vi kommer att få mer snö, men just nu vore det skönt om istäcket försvann iallafall, så att vi kunde få börja om på ny kula.

Idag var vi ute och lekte lite med Bento, den rackarn! Jag tänkte få till en fin bild med Nicolas och Bento, så jag släppte loss löplinan och det var ju fasligt lustigt tyckte Bento, speciellt den där leken i en halvtimme där jag försökte jaga, hota, muta honom att komma in, hahaha. Skithund! 😛

Jag gick in, för att se om han brydde sig, men han bara satt på 5-6 meters avstånd från dörren och vägrade rucka på sig, och när jag kom ut för att fånga in honom sprang han…håhåjaja. Till slut lyckades jag fjanta mig tillräckligt med hans jäkla anka för att han skulle tycka att jag var rolig och komma för att ta ankan, då jäklar norpade jag honom, haha.
Vad gör man inte för konstens skull? En fin bild med hunden liksom? 😀
Hans “Sitt, stanna” var rätt imponerande medan vi fotograferade iallafall.

Jinxade det visst

Alltså, jag vill bara lägga mig ner och döööö. Vi som brukar skoja och skratta om makens alla mansförkylningar… Känns de såhär så föder jag hellre barn alla dar i veckan än går igenom det här.

Efter att jag skrivit inlägget i fredags kraschade jag. Hårt. Ville bara gå och sova, känns nästan som en depression. Så fort Iprenen gick ur kroppen rusade febern upp till 39,4C, där låg den sen i ett par dygn till.

“Uppsök läkare om febern kommer tillbaka…” Fast jag åker ju inte till akuten på helgen för att jag har influensa, även om det kanske har satt sig på lungorna. Skulle dö av att sitta i en stol i väntrummet i 10 timmar, eller vad väntetiden nu kan vara. Så näe, då kan jag lika gärna dö hemma.

Nu har febern gett med sig igen och har ersatts av frossa och kallsvettningar om vartannat. Jag har så jäkla ont i varenda muskel i hela kroppen av den här jäkla hostan. Hostar så att jag spyr i munnen, vaknar upp i en pöl av svett och typ hostar lungorna ur mig tills jag spyr. Typ så. Sjutton gånger per natt.

Det enda som kan läka det här är tid, I know. Jag är ändå bara inne på 8:e dagen. Tänk om det dröjer typ 6 dagar till? Jag vill typ bli nedsvöd och vakna igen när jag mår bra.

Jag släppte iväg barnen till skolan i morse iallafall. De var rätt pigga och nöjda med det. De hostar fortfarande, men det kan jag tydligen inte hålla dem hemma för, även om jag vill. Mycket enklare att barnen är hemma när man är sjuk än att man måste engagera sig i picknick, gympakläder, rena kläder och tidiga morgnar.

Jag sitter här och dagdrömmer om hur vi alla åker iväg på en liten familjeutflykt nästa år och tar influensasprutan. Det ska bli så mysigt. Jag har ju fortfarande rätt rejäl nålskräck, men det här vill jag inte gå igenom igen för allt i världen.

Jag och Nicolas gick precis ut för att mata fåglarna och gräva fram brevlådan så att postmänniskan slipper klättra genom djup snö för att nå den. Shit vad det gör ont i strupen att andas in sån där kall luft.
Jag tänkte ta balkongen också, men den tar maken. Det är nog 70-80 cm snö däruppe och jag är typ orolig att den inte ska orka med. Det rasade massor från taket i förrgår när det var 0 grader ute. Det lät så att jag trodde att hela huset skulle välta.

Tror att Sverige ba’: “Välkomna hem, nu ska vi se vad jag har för roligt att bjuda på så att ni känner er välkomna…”

Näe, nu måste jag jobba…för det är måndag igen.

Värsta influensan någonsin

Alltså, fy! I lördag skulle vi ha åkt och tittat på rally med CG. Greg har pratat om att vara i Sverige i januari/februari i evigheter, för att få se ett vinterrally.

Milo vaknade av och till hela natten, hostade och var allmänt gnällig. Kl. 6.00 på morgonen tempade jag honom och han hade feber.

Sedan dess har det bara gått utför för oss alla. Fy fan vad vi har mått!

Noëlle var uppe i 40 grader ett par dagar, jag nådde aldrig riktigt dit utan låg på typ 39,5.

Nu har febern gett med sig för samtliga, men hostan är inte att leka med. Har så ont långt nere i strupen… Det känns som att lugna bara försöker hitta ett sätt att komma upp, ut genom halsen, nästa gång jag hostar typ.

Öm i lederna, magmusklerna är typ döda, huvudvärk, allmänt loj.

Har knaprat Ipren och Alvedon hela veckan för att överhuvudtaget kunna jobba. Tack och lov att man jobbar hemifrån, men varit lite smått avundsjuk på resten av gänget som kunna ligga invirade i täcken på soffan, haha.

Stackars Bento förstår inte alls varför han inte får några långpromenader. Han äter kattbajs i protest, men nu har jag lyckats stänga för så att han inte kommer åt. Tror jag.


Gissa vem som ska vaccinera sig nästa år? Lol.

Barnen har missat en hela vecka i skolan nu. Det var därifrån det kom, tydligen. Flera som haft. Däremot är jag tacksam att de missat en hel vecka med risk att drabbas av löss?! Fy fan. Jag har aldrig haft löss, och nu har jag tre telningar som är i farozonen. Jag dör typ om vi får löss. Bara jag tänker på det kliar det över hela mig. De har fått strikta order om att inte hålla på och kramas med kompisar, inte låna varandras mössor, osv.
Något mer man kan göra? I USA fanns det spray vill jag minnas, så man kunde spruta i håret…


Close